Ängelholm satsar på att skolan ska drivas på vetenskaplig grund. Men doktorander i undervisningen, en egen utvecklingsavdelning och forskare som följer skolornas arbete räcker inte. "Vi ska själva producera forskning", säger verksamhetschef Thomas Karlegatt.

Mer praktiknära forskning, bättre verksamhetsförlagd utbildning och en stärkt skolutveckling. Det är några av målen med de nya avtal som är tänkta att reglera samverkan mellan lärarutbildningen och skolor. 

Skolforskningsinstitutet är en ny myndighet som inrättades vid årsskiftet. "Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande", säger Lena Adamson, direktör och första ordinarie myndighetschef.

Den första januari i år fick skolvärlden en ny myndighet, Skolforskningsinstitutet och i september fick den sin första direktör, Lena Adamson. Men det kommer att dröja ytterligare en tid innan institutet kan presentera sina första översikter. Systematik tar tid.

I Kungsbacka har kommunen tagit forskarhjälp för att utbilda förskollärare i att vetenskapligt analysera mötena mellan barn och pedagoger.    

Professor Jan-Erik Johansson, som forskat om förskolans historia, påstår att förskolan varit forskningsanknuten långt tidigare än skolverksamheten.

Den vetenskapliga grunden är förskolan Polkagrisens ryggrad. Samtidigt är den något att luta sig emot och det som gör arbetet mer spännande.        

Textilslöjden är en plats med starka känslouttryck. Men såväl lust som leda och frustration kan lotsa lärandet framåt, enligt en ny avhandling.

Ge lärarna mer inflytande över forskningen om det egna yrket. Det vill Skolforskningsinstitutets nytillträdda chef Lena Adamson verka för.

När lärare undervisar tillsammans och lär av varandra kallas det coteaching. I ett forskningsprojekt ska nu kemiläraren Felix Schultze ”coteacha” tillsammans med två av sina elever.

"Det tog mig fyra år att måla som Raphael, men en livstid att måla som ett barn." (Pablo Picasso). Med de orden inleder Samuel West, psykolog och kreativitetsforskare på Institutionen för psykologi vid Lunds universitet, litteraturstudien ”Barns kreativitet och färgpreferenser”.

Det fria valet av slöjd upprätthåller ämnets könsuppdelning. Det menar forskaren Erik Sigurdson, som anser att det fria valet egentligen inte är fritt.