Även om Björklund vill spetsa till Sveriges kompetens genom att också stärka den enskilde forskarens ställning, finns en risk att satsningen faller mellan stolarna i det landskap Mats Brändström, senior konsult på JKL, beskriver - där forskningen sker överallt och ingenstans, skriver Amelie Langby på ledarplats.
Lärande, personlighetsutveckling och ökad omvärldskunskap är några av effekterna i en mycket positiv bild av internationellt skolutbyte som Mikael Wingård tecknar i sin lic-avhandling.
Hjärnan växer när man lär sig ett nytt språk i rasande fart. Det visar forskning gjord på elever vid försvarets tolkskola där eleverna lär sig prata ett nytt språk flytande på bara ett år.
En långsiktig forskningsstrategi över den politiska blockgränsen, mer internationellt utbyte och ökad samverkan mellan forskarvärlden och näringslivet bidrar till att göra Sverige till en forskarnation i världsklass.
Det säger sig självt att det är svårt att lära barn och ungdomar division eller grammatik om deras hjärna är förprogrammerad att hantera konfliktsituationer. Något många lärare kan vittna om, skriver Susanna Birgersson i en ledare.
Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att elever blir bättre på både matematik och läsning genom fysisk träning, därför är det obegripligt att man i skolor drar ner på skolgymnastiken. Det menar hjärnforskaren Katarina Gospic.
Jan Björklund vill lägga en kvarts miljard på att handplocka etablerade toppforskare till Sverige. Varför satsa stora pengar på gårdagens män när vi till en mycket lägre kostnad kan rekrytera unga begåvningar som kan bli framtidens elitforskare, skriver Bo Rothstein.
Regeringen lovar fyra miljarder kronor till forskning med fokus på life science bland annat vid Uppsala universitet. Mycket välkommet, säger Eva Åkesson rektor för Uppsala universitet.
Hur lär man sig? Hur borde skolan se ut och fungera? Efter tv-programmet Vetenskapens världs special om svenska skolan på måndagskvällen kunde tittarna chatta med skolforskaren Trevor Dolan.