Hjärnan växer när man lär sig ett nytt språk i rasande fart. Det visar forskning gjord på elever vid försvarets tolkskola där eleverna lär sig prata ett nytt språk flytande på bara ett år.

En långsiktig forskningsstrategi över den politiska blockgränsen, mer internationellt utbyte och ökad samverkan mellan forskarvärlden och näringslivet bidrar till att göra Sverige till en forskarnation i världsklass.

Det säger sig självt att det är svårt att lära barn och ungdomar division eller grammatik om deras hjärna är förprogrammerad att hantera konfliktsituationer. Något många lärare kan vittna om, skriver Susanna Birgersson i en ledare.

Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att elever blir bättre på både matematik och läsning genom fysisk träning, därför är det obegripligt att man i skolor drar ner på skolgymnastiken. Det menar hjärnforskaren Katarina Gospic.

Jan Björklund vill lägga en kvarts miljard på att handplocka etablerade toppforskare till Sverige. Varför satsa stora pengar på gårdagens män när vi till en mycket lägre kostnad kan rekrytera unga begåvningar som kan bli framtidens elitforskare, skriver Bo Rothstein.

Regeringen lovar fyra miljarder kronor till forskning med fokus på life science bland annat vid Uppsala universitet. Mycket välkommet, säger Eva Åkesson rektor för Uppsala universitet.

Experter hävdar att skolans undervisningsmetoder inte utnyttjar modern forskning om minnet och hur vi lär oss saker på bästa sätt.

Hur lär man sig? Hur borde skolan se ut och fungera? Efter tv-programmet Vetenskapens världs special om svenska skolan på måndagskvällen kunde tittarna chatta med skolforskaren Trevor Dolan.

Det finns forskning på vad som är de bästa studiemetoderna – men frågan är hur bra den svenska skolan är på att fånga upp de rönen. SVT-programmet Vetenskapens världs special, som sändes måndag den 10 september, handlade om den svenska skolan.

Undervisningsmetoderna i skolan är för dåligt underbyggda och främjar inte lärandet på bäst sätt. Det anser framstående svenska forskare som studerar just hur hjärnan bäst tar till sig information.

Lustigt nog tycks det individualistiska USA ibland ha en bättre insikt om vikten av en god vetenskaplig miljö än Sverige, skriver Henrik Berggren i en nyhetskrönika i Dagens Nyheter.

Jan Björklund i spetsen ropar efter mer elitforskning. Frågan är hur man definierar och mäter elitforskning? Forskning som resulterar i patent och nya produkter? Ny kunskap som hamnar i läroböcker? Nobelpris? Det skriver Hugo Lagercrantz, professor i pediatrik vid Karolinska Institutet.