Rektorskarusellen måste hejdas. 70 procent av grundskolerektorerna har slutat på sina jobb efter fem år, enligt färsk statistik från Skolverket. Ny forskning visar att ett stabilt och hållbart ledarskap är avgörande för hur en organisation mår.

För att underlätta för de elever i skolan som behöver mer stöd så borde det införas en gräns på som mest 20 elever per klass på låg och mellanstadiet, och max 25 i äldre årskurser, det skriver sju specialpedagogiska forskare på DN Debatt.

Det är orimligt att var fjärde elev i grundskolan ska förvisas till särskilda undervisningsgrupper utanför klassrummet. Dessa förslag från en statlig utredning går tvärtemot forskning som visar att elever som får gå kvar i sina klasser klarar sig bättre, skriver sju forskare.

Skolforskaren Katarina Rejman beskriver den finländska skolan som lugnare än den svenska, där föräldrar mer sällan pressar lärare kring betyg eller undervisning. I Sverige upplever lärare högre tryck och förväntningar, vilket Rejman kopplar till friskolesystemet och konkurrensen om elever.

Matteelever som redan i årskurs ett lär sig se delar och helhet i olika tal får lättare att ta till sig matematiken även högre upp i skolåren. – De som fastnar i enstegsräkning riskerar att hamna i en återvändsgränd, säger Angelika Kullberg, professor i ämnesdidaktik vid Göteborgs universitet.

Vad är det som styr hur musiklinjernas utbildningar på folkhögskolor formas och utvecklas? Det har forskaren Julia Eckerstein tittat närmare på, och hittat tre olika ideal.

Matteängslan gör det svårare för elever att använda sitt arbetsminne effektivt och kan leda till att de presterar sämre i matematik, visar en ny avhandling. – Många upplever matte som ett hotfullt ämne, säger Jonatan Finell, forskare vid Umeå universitet.

Många natur- och teknikelever på gymnasiet har bra strategier för hur de använder Chat GPT i skolarbetet, enligt en ny studie. Nu behöver fler lärare lära sig mer om AI-verktyg och vilket stöd de kan vara för eleverna, menar doktoranden bakom studien.

Claes Annerstedt, professor i idrottsvetenskap, har analyserat 113 svenska idrottspedagogiska avhandlingar och funnit en stor brist.

Samverkan mellan fritidshemmet och den obligatoriska skolan fungerar inte alltid som den ska – det vittnar många om och det visar olika studier. Men det finns en potential för bättring, menar forskarna Richard Andersson och Marina Wernholm. Här är deras tips.