Vi behöver använda kritiskt tänkande även inför vetenskapens ”nyheter” och modeord. Man kan nämligen tänka sig att forskare också är människor och gärna vill blåsa upp sin egen forsknings betydelse, skriver Erik Cardelus.

Den hårda kritiken från Riksrevisionen mot hur skolans arbetssätt fungerar måste tas på stort allvar. Eleverna ska inte utsättas för ett undervisnings­lotteri, skriver forskare vid Linnéuniversitetet, universiteten i Lund, Uppsala, Stockholm och Göteborg samt Högskolorna i Gävle respektive Halmstad och Karolinska Institutet.

Skolexperten Per Kornhalls rekommendation till regeringen efter kritiken mot skolmyndigheterna: Bygg upp ett övergripande och ganska fristående professionsinstitut för undervisning och läraryrket, enligt en modell som finns i andra länder.

Skolporten som i år fyller 25 år har genomfört den 2000:e forskarintervjun! Forskaren heter Veronica Semelius Granevald och är verksam vid Högskolan Dalarna. 

Genom ett forskningsprojekt fick svenskläraren Fia Sandberg ett nytt verktyg för att jobba med läsförståelse på djupet. – Det är så häftigt att se eleverna grotta ner sig i en text och våga stanna där. Jag ser ju hur det ger en helt annan typ av läsförståelse.

Skolmyndigheterna får kritik för att deras stöd inte vilar på vetenskaplig grund. Samtidigt lyser den sortens studier som Riksrevisionen efterfrågar med sin frånvaro: Varken Skolforskningsinstitutet eller andra finansiärer har sådana som sitt ansvar, skriver professor Thomas Nygren.

När läraren lyckas få ordning i klassen och genomför en strukturerad undervisning leder det inte bara till ökat lärande – det bidrar också till att motverka mobbning. Det konstaterar forskaren Mattias Kloo.

Frågor om tro, livsåskådning och värderingar väcker ofta starka känslor bland elever. Nu finns samlad forskning som ger lärare i religionskunskap råg i ryggen. – Undviker vi svåra frågor lämnar vi eleverna i sticket, säger Pontus Wallin, projektledare vid Skolforskningsinstitutet.

Att någon föredrar att lära sig genom att lyssna betyder inte att de bör slippa läsa. Idén om olika ”lärstilar” är en envis neuromyt som vägrar att dö, skriver vetenskapsjournalisten Emma Frans i en kommentar.