Gymnasieläraren Anders Nimmermark berättar att han alltid funderat lite på det där med forskning. Nu blir det äntligen av.

Unga svenskar litar mindre på sina medmänniskor än äldre. Ett hårdare klimat i skolan och en hög ungdomsarbetslöshet pekas ut som orsaker.

Sverige behöver breda och starka forskningsmiljöer, både inom universitet, högskolor och inom företag, skriver Magdalena Anderssson (S) och Per Bolund (MP), som vill ha besked om regeringen är beredd att göra upp inför höstens proposition.

Elever uppskattar att kemiundervisningen är lärarcentrerad. Mer laborativt arbete och en närmre koppling till vardagslivet är möjliga förbättringar. Det visar en ny enkätstudie bland 372 elever och 18 lärare på det naturvetenskapliga programmet.

Tre skolor får under tre år lite extra intresse från forskare. Syftet är att se vilken effekt datorer i skolan har för såväl elever, lärare och ledning.

Lärare måste få samarbeta och själva medverka i att utveckla, pröva och reflektera runt nya undervisningsmetoder. Det visar forskningsprojektet Innovative Teaching and Learning (ITL), som presenterades på en konferens om framtidskompetenser.

Om lärare i alltför hög grad låter andra konstruera summativa bedömningsuppgifter kan det på sikt underminera professionens status och bedömningskompetens, visar ett engelskt forskningsprojekt , KOSAP.

Satsningen på att forskarutbilda yrkesverksamma lärare har inneburit ett fantastiskt lyft, men det finns tecken på att vissa av dessa lärares nyvunna kunskaper inte kommer att tas till vara, skriver läraren och licentiaten Nils Larsson.

Om krigsleksaker inte har någon påverkan på barn, så har inga leksaker det – varken positiv eller negativ, säger leksaksforskaren Krister Svensson.

Fler lärare, ökad disciplin, tidigare betyg och fler nationella prov? Skolforskarna kommenterar partiernas skolförslag.  

Det är tveksamt om satsningen på forskarskolor för lärare kommer att ge någon tydlig effekt. Samtidigt har möjligheten använts av lärare som ett sätt att ta ett kliv ut från läraryrket, skriver Högskoleverket.

Det fria skolvalet används av privilegierade för att undvika kontakt med underprivilegierade. Det visar en studie vid Stockholms universitet där forskarna analyserat hur långt högstadieelever som bor på samma ställe pendlar för att komma till skolan.