Regeringen uppdrar åt Statens kulturråd att under 2018 genomföra en satsning på läsfrämjande insatser i förskolan. Syftet är att stärka förskolornas läsfrämjande arbete och skapa intresse för läsning hos både barn och föräldrar. (pdf)
På barn- och utbildningsförvaltningen i Eskilstuna är man väl medveten om att det inte är alla förskolor som lyckas dela in barnen i mindre grupper, trots att det är kravet för att förskolorna ska få statsbidrag.
Förskolläraren Kicki Lindstrand, en av dem som står bakom det lokala Förskoleupproret i Eskilstuna, säger att hon känner igen bilden som ges i SVT:s granskning.
På flera av Eskilstunas kommunala förskolor har man börjat mäta barngruppsstorlek utifrån mindre grupper som barnen på en avdelning delas in i. Men enligt Skolverket kan man inte räkna på det sättet.
Sandra, som egentligen heter något annat, jobbar på en stor förskola i Eskilstuna som får statsbidrag för att minska barngrupperna – och där man angett fler avdelningar till Skolverket än vad som i verkligheten finns.
Flera föräldrar i länet har satt upp lappar på sina barns förskolor för att informera andra föräldrar om hur stora barngrupperna är i förhållande till Skolverkets rekommendationer.
Ett roligt jobb, som behöver bättre förutsättningar. ”Det är svårt att få tid till det pedagogiska uppdraget, som ju är mitt huvuduppdrag”, säger förskolechefen Frida Eketjäll, Enköping.
Fortbildning för lärare, ökad likvärdighet, mer stöd till skolledare och satsningar på förskolan. Det är några av de viktigaste skolpolitiska punkterna inför valet, menar forskarna.
Madeleine Lidman och Susanne Nyman Furugård har rätt angående problembeskrivningen i förskolan. Däremot är påståenden om Lärarförbundets och Förskoleupprorets relation helt tagen ur luften, skriver Annica Järking, Anki Jansson och Katrin Nörthen, Förskoleupproret.