På grund av tillfälliga förskolelösningar tvingas tusentals barn byta förskola när deras förskolebarack måste rivas. Det visar SVT:s granskning.

Personal avlöser varandra och barnen blir otrygga. Det är riskerna med förskolebarackerna, enligt förskolepsykolog Gunilla Niss.

För några år sedan hade Gunilla Persdotter några förskolebarn som trodde att potatis växte på träd. För att ta barnen ur den villfarelsen kontaktade hon lantbrukaren Rune Nilsson och de ordnade tillsammans ett studiebesök på hans gård. (webb-tv)

Barnskötaren dömdes för att ha våldtagit ett förskolebarn i Malmö under en vilostund. Nu ställs föreståndaren till svars i tingsrätten – hon väntade i nio dagar innan hon slog larm. Under tiden utsattes ytterligare ett barn för övergrepp. Tjänstefel, tycker åklagaren.

Svartmögel, trängsel, och kyla – arga föräldrar skriver till SVT med vittnesmål om undermåliga förskolebaracker.

Av nybyggda förskolor under 2000-talet är Uppsala den kommun i landet som byggt flest baracker, enligt en undersökning SVT har gjort.

Uppsala har störst andel barackförskolor i landet. Tre av fyra förskolor startade på 2000-talet är en barack.

Vuxentoaletter, trängsel och våtutrymmen utan avrinningsbrunn. Det är några av lokalproblem som Sussi Sahlqvist och hennes kollegor som jobbar i en förskolebarack har att tampas med.

Istället för att bygga permanenta förskolor har tillfälliga baracker blivit en vanligare lösning i landets storstäder, rapporterar SVT.

Bara 2,7 procent av förskolepersonalen i Hudiksvall är män. Viljan att ändra könsfördelningen är stor, men inte mycket händer.

Tjugo barn på en toalett och lokaler som är så trånga att barnen måste ha vilostund utomhus. Det är vardagen för femåriga Erik från Järfälla.

Majoriteten av Sveriges storstäder satsar på tillfälliga baracker i stället för att bygga nya förskolor, trots allt större barngrupper, visar SVT:s kartläggning.