Regeringen och stödpartiernas förslag att utöka grundskolan med ett år är svensk politisk problemlösning när den är som sämst. Det är inte bristen på kvantitet som är skolans problem, utan bristen på kvalitet.
I tisdags gick Lärarförbundet ut på Instagram och skrev att regeringens förslag om 10-årig grundskola var oansvarigt i en tid då det råder en enorm lärarbrist. ”Det är att underkänna förskollärarnas kompetens”, skrev Lärarförbundet.
Att regeringen och stödpartierna C och L vill slopa förskoleklassen och istället sätta 6-åringarna i skolbänken möts med både ilska, oro och frustration av förskollärare. "Jag tycker att det är löjeväckande", säger förskolläraren Katrin Nörthen.
Tydligare kunskapsmål för sexåringar behöver naturligtvis inte vara fel. Men framöver borde S, MP, C och L också försöka se till att ge verksamheten i den svenska skolan lite mer arbetsro, skriver Tobias Lindberg på ledarplats.
Regeringen föreslår i en proposition att även barn till beskickningsmedlemmar från länder utanför EU, EES och Schweiz ska få rätt till avgiftsfri utbildning i förskoleklass, på samma sätt som de har rätt till utbildning i övriga skolformer som omfattas av skolplikt.
Antalet timmar med pedagogisk verksamhet i förskoleklass varierar kraftigt i Sveriges kommuner. I Norrköpings kommun får barnen i förskoleklass 5 timmar per dag av pedagogisk verksamhet medan grannkommunen Nyköping erbjuder 3,5 timmar.
Varje år ansöker vårdnadshavare till cirka 1500 barn om plats i förskoleklass i Lunds kommun. I år är det första gången som Lunds kommun digitaliserar hela skolprocessen. Från ansökningen via e-tjänst till utskickade beslut som gjorts möjlig med hjälp av algoritmer. Det digitaliserade förfarandet har lett till vinster för både vårdnadshavare och kommunen.
Den kartläggning som alla barn i förskoleklass nu ska utsättas för riskerar att tidigt stämpla enskilda elever på ett negativt sätt. Dessutom är den orimligt resurs- och tidskrävande. Det skriver Karin Jönsson och Jan Nilsson, lektorer i svenska med didaktisk inriktning.
Den kartläggning som alla barn i förskoleklass nu ska utsättas för riskerar att tidigt stämpla enskilda elever på ett negativt sätt. Dessutom är den orimligt resurs- och tidskrävande. Det skriver Karin Jönsson och Jan Nilsson, lektorer i svenska med didaktisk inriktning.
På Miljöpartiets kongress i helgen väljer partiet nytt språkrör efter Gustav Fridolin. Det vore synd om det också förde med sig att partiet åter blev ett enfrågeparti som inte längre bryr sig om skolan, skriver Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet.