Språkförbistring bland de anställda i förskolan är ett problem som Göteborg delar med Malmös och Stockholms invandrartäta områden, skriver Naomi Abramowicz på ledarplats.

Skoldebatten handlar om många saker men påfallande sällan om eleverna som går i skolan och om deras föräldrar. Allt för ofta handlar skoldebatten om systemfrågor eller hur fristående skolor ska begränsas, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Besluten som ligger till grund för hur skolan fungerar idag är tagna av M, L, C och KD under åren 1992–94. Det borde Begler och Sörman veta, skriver Sten Svensson, Nätverket för en likvärdig skola, i en replik.

Det är orimligt att ge friskolor och det fria skolvalet skulden för i princip alla problem i svensk skola. Dock finns det saker i den 30 år gamla reformen som behöver utvecklas, skriver Ann-Marie Begler och Håkan Sörman, styrelse­ledamöter i Academedia.

Det finns många problem med skolvalet. Kanske det mest uppenbara är att det ökar skolsegregationen. Men det ligger också något osmakligt i själva tävlingsmomentet det skapar. Det skriver Filippa Ronquist i en ledare.

Det bidrar till att barn födda sent på året missgynnas. Det gäller även nyinflyttade och de som saknar information om hur köerna fungerar. Det ökar segregationen. Men C, M, KD, L och SD står på sig. Redan på BB ska du kunna ställa ditt barn i friskolekön, skriver Aftonbladet på ledarplats.

Om systemet med skolval och friskolor ska räddas kvar så behöver det reformeras. Det hävdar den marknadsliberala tankesmedjan Timbro som släpper en rapport med tio förslag på förändringar.

85 procent av alla grundskoleelever går i kommunala skolor. Men i debatten låter det som om det är tvärtom, alla problem i skolan skylls på friskolorna. Det är inte rimligt, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Centerpartiet verkar bara vilja göra mindre justeringar i skolan när det som behövs är en genomgripande förändring. Låt alla föräldrar välja skola för sina barn samtidigt, skriver pedagogen Hans Persson.

Även framöver kan föräldrar ställa sitt barn i kö till en populär friskola flera år i förväg. Regeringens förslag om ett mer likvärdigt skolval har röstats ned av en majoritet i riksdagen.

Riksdagen röstade ner regeringens förslag om kortare friskoleköer under onsdagen. Det är det andra förslaget ur Likvärdighetsutredningen som faller. "Frågan är död nu, åtminstone till efter valet", säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

På onsdagen röstar riksdagen om att begränsa friskolornas kö-system, enligt Åstrand-utredningens förslag. Men en riksdagsmajoritet väntas säga nej. Nu vädjar lärarfacken till riksdagspolitikerna att i stället rösta ”ja” i vad de menar är en ödesfråga.