Ni sveper med påståenden utan belägg. Låg- och medelklassens barnfamiljer vill kunna välja skola, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, i en slutreplik.

Dagens friskolesystem är livligt omdebatterat. Bra så – bara inte pendeln slår så långt att vi förstör det positiva som friskolereformen trots allt har bidragit till, skriver Anders Q Björkman i en krönika.

Större möjligheter att byta skola leder inte till att föräldrarna är nöjdare med skolan – snarare tvärtom, visar en ny undersökning. Det skriver Ninni Wahlström, professor i pedagogik.

Sverige gick mycket längre i marknadstänkandet kring skolan än något annat land och det fick katastrofala följder både för enskilda elever och för samhället i stort. Nu måste vi tänkta om, skriver företrädare för socialdemokratiska skolföreningen i en replik till Friskolornas riksförbund.

Skolvärldens despot Barbara Bergström avslöjar hur hon ser på världen, skriver Arbetets politiska redaktör.

Vi har sett de sidor av systemet Hökmark ignorerar. Hur välfungerande kommunala skolor med behöriga yrkesskickliga lärare plötsligt förvandlas till frånvalsskolor när de får rykte om sig att ha ”fel” elevsammansättning, skriver Socialdemokratiska skolföreningen i en replik.

Liberalerna vill förändra friskolesystemet genom åtgärder mot glädjebetyg och ett enklare skolval. Men skolköerna får vara kvar, enligt beslut på partiets landsmöte. Det möter interna protester.

Liberalerna ska verka för att barn ska kunna ställas i kö till populära skolor tidigast ett år före skolstart. Det beslutade L:s landsmöte på fredagen.

Om man slår ut en stor del av den bransch som är en förutsättning för att det ska finnas något att välja mellan försvinner i praktiken även valfriheten, skriver Almegas Thomas Erséus, Stefan Koskinen och Andreas Åström.

Dagens debatt om skolan innehåller en hel del påståenden om friskolor och det fria skolvalet. Ett sådant påstående är att det fria skolvalet skulle ha försämrat skolan. Vi frågade därför professor Henrik Jordahl om vad forskningen säger om påståendet.

Landsbygdens elever har motsvarande 1-2 skolår sämre kunskaper än eleverna från storstäder visar ny forskning. Kommunpolitikern från den västerbottniska kommunen Nordmaling menar dock i en intervju med Friskolornas riksförbund att lösningarna knappast finns i de förslag som idag står högst upp på dagordningen i skoldebatten.