Skolvalet måste bli bättre, enklare och mer rättvist så att alla får del av dess fördelar. Ingen elev får lämnas efter oavsett bakgrund. Därför vill vi göra ändringar i skolvalets utformning, skriver Martin Ådahl, Karin Ernlund, Claes Nyberg, Réka Tolnai och Erik Johnsson (C).
Stadsrevisionen riktar skarp kritik mot grundskolenämnden efter förra årets skolval i Göteborg. Ett skolval som ömsom beskrivs som ett haveri ömsom kaos.
Göteborgs stads skolpolitiker, då under ledning av grundskolenämndens ordförande Helene Odenjung (L), får stark kritik av stadens egna revisorer för haveriet med förra årets skolplaceringar. Nämnden anses ”allvarligt ha brustit” och att ”hanteringen av skolvalet 2020 inneburit en förtroendeskada”.
”Rektor Linnea” har en mission: att förändra finansieringen av svensk skola. Och hon är segerviss inför valet 2022. SvD möter debattören som blivit ansiktet utåt för Sveriges frustrerade skolpersonal.
Regeringen borde inte ha svårt att få igenom förslagen om ändrat kösystem och finansiering av skolan. Stora delar av högern anser att förslagen är högst rimliga. Så vad är problemet? skriver Anders Jonsson i en krönika.
Förra årets skolplaceringshaveri får inte uppstå i år igen. Vi rödgrönrosa vill därför skyndsamt åtgärda bristen på skollokaler för att alla elever ska kunna få börja i en skola nära hemmet, skriver Jenny Broman (V), kommunalråd.
Det som är viktigast för oss är att alla elever får en bra utbildning. Vi tror att det bäst kan uppnås om det finns flera alternativ att välja bland, och att föräldrar och elever faktiskt har makten att välja skola. Och välja bort. Tidigare låg den makten hos politiker, vi tycker den ska ligga hos…
Om extremt selektiva och ansedda skolor i utlandet kan se en stor vinning med en heterogen elevgrupp, borde även skolor och föräldrar i Sverige kunna inse fördelarna. Det skriver Petter Sandgren, lektor i pedagogik.
Högutbildade föräldrar anmäler ofta sina barn tidigare till populära friskolor. Det innebär mindre likvärdighet och sämre konkurrens, skriver Andreas Bergh är välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan i Lund i DN.
Många ställer sig kritiska till den bristande transparens som råder på den fria skolmarknaden. Men Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt, säger att vi valde bort vår insyn i skolsektorn för att privata aktörer skulle kunna etablera sig på denna. Och att bristen på information gör att vi inte heller kan göra några fria skolval.
Både valfrihet och likvärdighet måste värnas, skriver företrädare för både S-studenter och C-studenter, som trots ideologiska skillnader är ense om viktiga förslag för att komma vidare i skolpolitiken.