Hur fritt är det fria skolvalet när elever förvisso beviljas plats, men sedan inte kan ta sig dit? Den frågan ställer DN på ledarplats.

Vår forskning visar att den etniska segregationen skulle ha blivit något högre om samtliga elever hade varit tvungna att gå i de lokala kommunala skolorna. Det skriver Peter Hedström och Selcan Mutgan i en slutreplik om skolval och segregation.

Lars Leijonborg, ordförande i Friskolor­nas riksförbund, menar att det ligger i förlängningen att tvångsbussa barn till skolor som deras föräldrar inte har valt. Han kan dock vara lugn. Ingen politiker som vill bli omvald skulle komma på tanken att föreslå något så dumt, skriver DN:s Susanne Nyström.

Flera tunga instanser har kommit fram till att regelverket kring skolval har segregerande effekter samt att skolvalet främst används av resursstarka föräldrar, skriver rektor Linnea Lindquist.

Alla skolor ska ha hög kvalitet. Skolvalet ger de som vill, en möjlighet att välja en annan skola än den närmaste, skriver Kristina Axén Olin (M) och Marie-Louise Hänel Sandström (M) i en replik till Aylin Fazelian (S).

Skolvalet driver på segregationen. Vår forskning visar att skillnaderna mellan skolor har ökat när det gäller föräldrarnas inkomster. Det beror huvudsakligen på ökad elevsortering till olika skolor, skriver tre forskare verksamma vid IFAU i en replik.

Man kan vara negativt inställd till det fria skolvalet av olika skäl. Men man lär bli mycket besviken om man lägger ned det nuvarande systemet med förhoppning om att få en mindre segregerad skola, skriver två forskare.

Det är inte trovärdigt att hävda allas rätt till val av skola när det rådande systemet inte tillåter detta. Dessutom bidrar det fria skolvalet till ökad segregation vilket man säger sig vilja motverka, skriver Gerhard Eriksson (V), tidigare undervisningsråd vid Skolverket och Skolinspektionen.

Vi behöver inte helt förbjuda skolkoncerner från att göra vinst, eller ta bort det fria skolvalet. Det finns en gyllene medelväg som löser problemen med dagens skola, menar läraren och skoldebattören Fredrik Lundin.

Att dessa modesta merkostnader – som enkelt kan ersättas genom att skolpengen justeras upp – skulle riskera friskolors existens framstår som en stark överdrift, skriver fyra nationalekonomer i en replik.

Problemet är inte att skolor kan göra vinst. Problemet är att skolor kan göra vinst på annat än bra undervisning och bra kunskapsresultat. Det skriver Samuel Jonsson, andre vice förbundsordförande för Moderata Ungdomsförbundet.

Gunnar Hökmark tycks ha missförstått vad den senaste tidens skoldebatt handlar om. Det som debatteras är på intet sätt friskolornas vara eller inte vara. Debattörer från höger till vänster tycks vara överens om att friskolorna är här för att stanna, skriver Annika Hirvonen (MP), utbildningspolitisk talesperson.