Nästan nio av tio tycker antingen att det är bra att avskaffa kötid till grundskolan eller så bryr de sig inte särskilt mycket. Bara 13 procent anser att det är viktigt att ha den kvar, skriver Susanne Nyström i en ledare.

Att basera skolantagning på kötid är bättre än alternativen, skriver SvD på ledarplats.

Skolvalsreformerna har varit en framgång. Kunskapsresultaten har höjts och likvärdigheten är oförändrad för elever födda i Sverige. Mycket av kritiken mot skolvalet och friskolor är därför missriktad, men det finns problem som måste åtgärdas, skriver Emanuel Örtengren, Timbro.

Utbildningsminister Anna Ekström är inte förvånad över att fyra av tio vill avskaffa kötid som urvalsprincip till populära skolor, som DN/Ipsos visat. "Kötid som urvalsinstrument är ju som att be om segregation i skolan", säger hon.

Fyra av tio väljare anser att det är ett bra förslag att avskaffa kötiden till skolor. Bara drygt var tionde vill ha den kvar, visar en undersökning från DN/Ipsos. Mest stöd för att kötiden ska tas bort finns bland MP och V:s väljare. Men även borgerliga väljare tycker att den bör slopas.

En hel debattartikel om skolan utan att ordet kunskap nämns. Man får lätt intrycket att skolan ses som en plats där vi kan stuva om samhället för att passa de mått av likvärdighet som politiken anser bäst just nu, skriver moderata skolpolitiker i en replik.

Vad svensk skola behöver är ett fortsatt fokus på kunskap och på det kompensatoriska uppdraget. Insatser i skolan bör i första hand syfta till att lyfta kvaliteten i skolor med låga resultat, skriver tre L-politiker i en replik.

Moderaterna, KD och SD bedriver tillsammans med friskoleföretagen en osaklig kritik mot utredningen om »En likvärdig skola«. De är mer intresserade av att fortsatta privata vinster än att skapa en sammanhållen skola, skriver Mats WIngborg på ledarplats.

Debatten som har följt efter utredningen om en likvärdig skola har delvis fastnat i diskussionen om skolval och om lotteri som urvalsgrund, skriver Åsa Melander, PhD-student och fd skolplatsplaneringschef, Hackney, London

När Göteborgs kommun fördelar skolplatser tar de inte extra hänsyn till barn med särskilda behov. "Det står inte i våra riktlinjer", säger Nils Kaiser på grundskoleförvaltningen.

Victor Lövkvist, 13, har en allvarlig synskada och Aspergers syndrom, en form av autism – men tvingas trots det lämna de skollokaler han känner väl till i Majorna i Göteborg. Han skiljs också från de kompisar han äntligen fått.