Vilket fackförbund skall man vara med i om man är lärare som trivs med friskolor? skriver Jacob Sidenvall i en ledare.

I många länder finns parallella skolsystem: Ett privat med skolor som bara de rikaste har råd att skicka sina barn till, och ett för alla andra, skriver Eskilstuna Kuriren på ledarplats.

Kö uppstår för att vissa skolor är populära. En lösning hade förstås varit att i stället öka antalet skolplatser i dessa skolor. Men sådana förslag lyser med sin frånvaro, både från regering och fackförbund, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, i en replik.

Ju längre utbildning föräldrar har desto längre kötid till skolorna deras barn går i. Det visar en ny undersökning av lärarfacken. Nu presenterar de tre förslag om hur kötid ska slopas till förmån för andra sätt att sortera elever till skolor.

Lärarfacken vill ändra antagningen till friskolor genom att ta bort kötid som urvalskriterium – för att minska skolsegregationen. "Det är inte svårt att genomföra och det är alldeles självklart att vi ska göra det", säger skolexperten Per Kornhall.

Lärarfackens ordförande: Kötid som urvalskriterium bidrar till den skolsegregation som uppstått med friskolereformen. För att minska de segregerande effekterna måste skolvalet regleras om med en skolvalsperiod kombinerat med förändrade urvalsregler och likvärdig information till alla.

För att minska skolsegregationen vill både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet ta bort kötid som urvalskriterium för antagning till friskolor. Det skriver ordförandena Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén på DN Debatt.

Kötid som urvalskriterium bidrar till den skolsegregation som uppstått med friskolereformen. För att minska de segregerande effekterna måste skolvalet regleras om med en skolvalsperiod kombinerat med förändrade urvalsregler och likvärdig information till alla, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, och Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Glädjebetyg, friskolor som drivs av extremister, skolor som stängt och lämnat eleverna i sticket. Ett antal problem har dykt upp sedan friskolereformen infördes. Moderaterna vill sätta stopp för avarterna, men vi tänker inte inskränka valfriheten, skriver Kristina Axén Olin (M).

Om marknadsstyrningen av skolan granskades på det sätt man skulle kunna förvänta sig av de svenska journalisterna, hade den nog inte fått vara kvar. Det skriver Marcus Larsson, tankesmedjan Balans och skoldebattör.

Ulla Hamilton har fel när hon säger att kommunala skolor och fristående skolor har samma förutsättningar.Statistiken visar att det är precis tvärtom.Den enda lösningen på det problemet är att avskaffa marknadsstyrningen helt och hållet, skriver Linnea Lindquist, rektor och debattör.