Skillnaden för de föräldrar i Malmö som från och med nu måste välja skola åt sina barn är inte så stor jämfört med hur det har varit tidigare. De allra flesta kommer att hamna i den skola som ligger dem närmast.

För första gången ska föräldrar i Malmö välja vilken grundskola deras barn ska gå på. Men systemet för hur platserna fördelas är inte helt lätt att förstå, vilket bidrar till oro bland föräldrar.

Vi säger att vi värnar rätten att välja skola, men vi menar att vi vill slippa de stökiga eleverna, eleverna i behov av särskilt stöd, eleverna som inte är som våra egna barn. Inlägget Vi vill ha valfrihet – att välja bort barn som inte är som våra dök först upp på DN.Åsikt.

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Trots förhoppningarna ledde rätten att välja fritt bland vinstdrivna skolor till katastrofresultat. Inte minst borgerliga politiker bär skulden för misslyckandet. Men lösningen på problemet finns närmare än man kan tro. Trettio svenska skolor erbjuder redan nu världens bästa gymnasieutbildning. Vad gör de rätt? skriver Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.

Jag hoppas Anela Murguz vill fundera ett varv till innan hon låter pendeln svänga hela vägen och hon lämnar över föräldrars makt till kommunala planerare. Skulle du vilja att ditt barn betraktas som ett verktyg i samhällsingenjörens verktygslåda för ”rätt blandning av elever”, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, i en replik.

I Lund har kommunen kritiserats för hur kommunen avgör vilken skola en elev ska gå på. Den tidigare modellen upplevdes som rättsosäker. Nu har kommunen tagit fram en ny modell.

Det fria skolvalet har gjort mer skada än nytta för svensk skola, skriver Anela Murguz på ledarplats.

Rektorer som står upp för tydliga regler hyllas. Men det är inte alla skolor som har “råd” att vara lika hårda. Forskare: Populära skolor kan “välja och vraka”.

Förstatliga skolan. Det tyckte Jimmie Åkesson (SD), Jonas Sjöstedt (V) och Jan Björklund (L) i gårdagens partiledardebatt. "Jag tror inte att en stor omorganisation skulle tjäna skolan", svarade dock Annie Lööf (C), som säger nej till ett förstatligande.

Det är bra att utbildningsministern har insett att blandade elevgrupper är nyckeln för att öka jämlikheten. Men för att bryta skolsegregationen på allvar måste det marknadsbaserade skolvalet reformeras. SSU har förslag på hur valfrihet och likvärdighet kan kombineras, skriver Philip Botström, SSU.

Förslaget presenteras med retorik om att valfriheten ska bli ”rättvis”. I praktiken betyder förslaget att det fria skolvalet begränsas. Oavsett vilken skola man än väljer och vilken klass man hamnar i kommer man inte främst att vara en elev, utan ett redskap för att bekämpa sociala problem, skriver Per Gudmundson på ledarplats.