Kommunernas beräkningar av skolpengen är otydliga och godtyckliga, visar Riksrevisionens rapport. Den konstaterar också att regeringens förslag inte löser de likvärdighetsproblem som finns. Men skolpengssystemet kan förbättras. Det behövs en ny opartisk utredning om skolans finansiering, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.
Ingen förälder vill tillbaka till det system som gällde före skolpengens införande. Men dagens modell innehåller motsättningar, skriver ekonomiprofessorn Roland Andersson.
En analys av omkring 500 000 barn mellan ett och fem år gamla visar att de redan i förskoleåldern sorteras efter samhällsklass och nationell härkomst. Därför bör förskolan inkluderas i den vidare skoldebatten om skolval, segregation och marknadsstyrning, skriver flera forskare inom bland annat utbildningssociologi
Systemet med skolpeng är orättvist eftersom det slår mot eleverna i de kommunala skolorna. Det hävdar Riksrevisionen som nu föreslår att regeringen inför en nationell schablonersättning till de fristående skolorna.
Skolpengen infördes i samband med valfrihetsreformen för skolan, och har varit viktig för att elever ska kunna välja skola. Riksrevisionens granskning visar att systemet har vissa nackdelar, och att regeringen bör se till att en nationellt bestämd schablon för ersättningen till fristående skolor införs. (pdf)
Skolpengen infördes i samband med valfrihetsreformen för skolan, och har varit viktig för att elever ska kunna välja skola. Riksrevisionens granskning visar att systemet har vissa nackdelar, och att regeringen bör se till att en nationellt bestämd schablon för ersättningen till fristående skolor införs.
Språkförbistring bland de anställda i förskolan är ett problem som Göteborg delar med Malmös och Stockholms invandrartäta områden, skriver Naomi Abramowicz på ledarplats.
Skoldebatten handlar om många saker men påfallande sällan om eleverna som går i skolan och om deras föräldrar. Allt för ofta handlar skoldebatten om systemfrågor eller hur fristående skolor ska begränsas, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.
Besluten som ligger till grund för hur skolan fungerar idag är tagna av M, L, C och KD under åren 1992–94. Det borde Begler och Sörman veta, skriver Sten Svensson, Nätverket för en likvärdig skola, i en replik.
Det är orimligt att ge friskolor och det fria skolvalet skulden för i princip alla problem i svensk skola. Dock finns det saker i den 30 år gamla reformen som behöver utvecklas, skriver Ann-Marie Begler och Håkan Sörman, styrelseledamöter i Academedia.