Skolplaceringarna i Stockholm följer inte gällande riktlinjer och är rent av olagliga. Det hävdar föräldrar som överklagat sina barns placeringar till förvaltningsrätten.
Ett fåtal skolor drar ett tungt lass för att ta emot nyanlända. Det vill regeringen ändra på med ny lagstiftning. Men de nya regler som är på gång inför höstterminen får kritik för att de inskränker det fria skolvalet.
"Socialdemokraterna körde igenom de reviderade urvalsgrunderna utan ens en tillstymmelse till konsekvensanalys", säger oppositionsborgarrådet Lotta Edholm (L) med anledning av kritiken mot det nya skolvalssystemet i Stockholm.
De som påstår att så kallad ”marknadisering” är en viktig orsak till resultatfallet i den svenska skolan har fel. Det finns till exempel ett positivt samband mellan andelen friskoleelever i en kommun och kommunens utbildningsresultat i årskurs nio. Det skriver Anders Morin, Svenskt Näringsliv.
Det har vilat en ängslighet över skolvalet i flera år – en oro skapas över att barnen varken ska få den bästa, eller ens en bra, utbildning, skriver Maja Nordström på ledarplats.
Ett nytt system för att beräkna närhetsprincipen i skoluttagningen i Stockholm får vissa föräldrar att rasa. "Vi placerades på en helt annan skola än de vi sökt", säger en upprörd mamma.
Skolsegregationen har ökat dramatiskt och likvärdigheten har försämrats. Dagens marknadsstyrda skolpolitik har stor del i detta. Så frågan är varför friskolebranschen och Svenskt Näringsliv vill ha en segregerad skola, skriver bland andra Sten Svensson, Nätverket likvärdig skola.
Att placering i skola efter ren närhetsprincip skulle innebära total segregation för ungdomar i segregerade förorter verkar inte bekymra Svensson, Suhonen och Wingborg. Men det är deras melodi. Vi välkomnar i stället en debatt med fokus på progression i inlärningen – oavsett skolform, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.
Svensk och internationell forskning visar att konkurrensen mellan skolor och förekomsten av friskolor både höjer betyg och Timss-resultat för alla elever i en kommun, skriver Fredric Skälstad, Svenskt Näringsliv.
Om Svenskt Näringsliv och Friskolebranschen ser värdet av skolor med ett blandat elevurval är det bara att starta debatten och komma med seriösa förslag. Än så länge är de svaret skyldiga, skriver bland andra Sten Svensson, Nätverket likvärdig skola och Daniel Suhonen, Katalys.
Svensk och internationell forskning visar att konkurrensen mellan skolor och förekomsten av friskolor både höjer betyg och Timss-resultat för alla elever i en kommun, skriver Fredric Skälstad, Svenskt Näringsliv.