Antagningsreglerna bör omprövas och utredas, så att fler kan få möjlighet att välja skola, skriver fem företrädare för alliansen i Uppsala kommuns utbildningsnämnd.

I varje situation med fler sökande än platser måste ett urval göras. I London var det skolorna själva som valde att gå från en närhetsprincip till lottning för att göra detta urval, skriver Åsa Melander, f.d skolplatsplaneringschef i Londonkommunen Hackney.

Om inte en kommunal skola i ett mindre privilegierat område kan skapa ett lika starkt akademiskt koncept som en friskola så har man ju underkänt sin egen förmåga och därmed rättighet att driva skola över huvud taget, skriver Lotta Engzell Larsson, i en ledare.

När lottning eller kvotering ställs som alternativ till dagens ordning låter det som en korrigering, inte ett systemskifte. Men det är det. Det skriver Karin Svanborg-Sjövall, vd för liberala tankesmedjan Timbro.

Att sätta etiketten "svag" på utpekade elever och sedan placera ut dem i olika skolor är verkligen att göra dessa barn en björntjänst. I stället bör alla få relevant information om sina valmöjligheter, svarar Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, till Skolverkets Anna Ekström.

Det är sant att boendesegregation och den svenska skolans svårigheter att kompensera för elevers familjebakgrund leder till en situation där elever flyr från vissa skolor. Men då måste skolpolitikerna ta sitt fulla ansvar, inte vältra över det på "kuddflickor" och "dragarbarn", skriver Fredric Skälstad, skolpolitisk expert, Svenskt Näringsliv.

Den sociala segregationen av landets skolor har ökat under lång tid. Nu krävs ett nytänkande hos politikerna, skriver Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Institutet för näringslivsforskning.

”Att begränsa skolvalet straffar de elever som har störst nytta av det – de som inte har råd att bo i på de fina adresserna”, skriver Rebecca Weidmo Uvell.

Anna Ekströms slutsats är korrekt, segregationen måste motverkas genom att skapa skolor med en mer blandad sammansättning av eleverna. Det skriver Sten Svensson, Nätverket för en likvärdig skola, och Daniel Suhonen, Katalys, m.fl.

Ledare: Det är inte ett dugg logiskt, eller ens intellektuellt hederligt att påstå, att segregationen skulle minska om det fria skolvalet avskaffades. Segregationen följer kommungränser och bostadsområden.

Förslaget att begränsa det fria skolvalet är nödvändigt, menar Stefan Lund som är forskare i pedagogik på Linnéuniversitetet i Växjö.

Ledare: Det är över 20 år sedan som regeringen Bildt införde möjligheten för svenska elever - eller åtminstone deras föräldrar - att fritt välja vilken skola man skulle gå i.