Skolministern förstår uppenbarligen inte skillnaden i ett aktiebolag mellan rörelseresultat och utdelning, och att rörelseöverskott krävs för att klara investeringar, lån och finansiell trygghet, skriver Hans Bergström, verksam på ägarnivå för IES.

Skillnaden mellan idéburna skolor och vinstutdelande skolkoncerner är enorm. Ändå klumpas vi ihop i debatten. Det skriver Håkan Wiclander, ordförande för Idéburna skolors riksförbund.

Vi vill se skärpta kvalitets­krav i skolan som sätter stopp för vinst­utdelning i friskolor med brister. Samtidigt måste möjligheten för skadlig utländsk påverkan stoppas, skriver Annie Lööf (C).

När gränsen mellan det religiösa samfundet och skolan suddas ut blir det svårt för barnen att veta vad som är obligatoriskt, skriver Anna-Karin Wyndhamn på ledarplats.

Vinstintresset i friskolorna skapar debatt på båda sidor Atlanten. Men USA har hårdare regler – och nu försöker Vita huset dessutom täppa till kryphålen.

Friskolornas vinster är en politisk stridsfråga i Sverige. Jämfört med Tyskland är skillnaden när det gäller finansiering stor. Där får friskolor inte gå med vinst och den statliga ersättningen kommer först efter minst två års prövotid. Reglerna får hård kritik av landets friskolor.

Jag drömmen om en skola där barn och unga är elever och inte kunder. En skola där lärare är lärare och inte försäljare. En skola där betygen är ett mått på kunskap och inte en produkt man säljer eller använder i marknadsföringen, skriver HP Tran, lärare.

Liberalernas Johan Pehrson vill helt slopa kösystemet till friskolor och ersätta det med en urvalsperiod. Som en sista utväg kan lottning fälla avgörandet om vem som tilldelas platsen, säger han i SVT:s partiledarutfrågning

Kommunernas olika budgetar och friskoleföretagens vinstintresse leder till en ojämlik skola. Därför vill Vänsterpartiet förstatliga skolan, reformera skolpengen och ta bort vinstintresset.

Socialdemokraterna går till val på att stoppa vinster i skolan. Statsminister Magdalena Andersson skräder inte orden när hon träffar Skolvärlden för att prata skolfrågor inför valet.

I en annan värld hade 185 miljoner kronor kunnat användas till att anställa drygt 4500 gymnasielärare. Bara det hade lett till en ökning av antalet gymnasielärare i Sverige med 15 procent, skriver Susanna Kierkegaard på ledarplats.

Framväxten av marknadsskolan visar hur viktigt det är att agera i tid. Vi måste förhindra att Sverige gör om samma misstag i vården som i skolan, skriver S-ministrarna Lena Hallengren och Lina Axelsson Kihlblom.