Jag kan inte se hur skolministerns beslut om att offentlighetsprincipen inte ska gälla för friskolor på något sätt rimmar med en syn på en öppen liberal demokrati. Jag kan däremot se tydliga tecken på korruption, skriver skolexperten Per Kornhall i en krönika.

Muharrem Demirok (C), pekar ut flera skolfrågor där han vill att partiet ska ändra sin politik, bland annat friskolors möjlighet att ta ut vinst.

Regeringens omsorg om skolkoncernernas väl och ve skulle nästan vara rörande om det inte vore för att den undergräver Sveriges framtid som kunskapsnation. Den senaste ömhetsbetygelsen från skolministern är beslutet att friskolorna inte ska omfattas av offentlighetsprincipen, skriver Anna Andersson i en kulturartikel.

Det står nu klart att friskolor inte ska omfattas av offentlighetsprincipen. Hör debatt mellan de skolpolitiska talespersonerna Fredrik Malm (L) och Åsa Westlund (S). (webb-radio)

Om vi börjar fördela resurser utifrån elevernas resultat i stället för utifrån elevernas behov betyder det att de elever som inte kan läsa eller skriva inte kommer få den hjälp de behöver, skriver skoldebattören Linnea Lindquist i en krönika.

Regeringen stänger dörren till att införa offentlighetsprincipen i skolan. Skolföretagens affärshemligheter värderas därmed högre än barnens rätt till utbildning, skriver Åsa Westlund (S).

Nu står det klart att de aktiebolagsdrivna skolornas intresseorganisationer har fått igenom sitt krav på att friskolor även i fortsättningen ska slippa offentlighetsprincipen, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner, Tankesmedjan Balans.

Regeringen sätter stopp för utredningen om offentlighetsprincipen. Men skolminister Lotta Edholms (L) förklaring har mötts av reaktioner från Vi Lärares läsare – som menar att det inte ges några riktiga svar.

De enda lärverktyg som små barn behöver är deras unika ­mänskliga händer, kroppar och sinnen. Gör förskolan till digital frizon, skriver grundskolläraren Ida Lewald i en insändare.

Beskedet att regeringen hejdar utredningen av offentlighetsprincip på fristående skolor möts av blandade reaktioner. "Varför kasta en stor del av det som redan gjorts i papperskorgen?" frågar sig Sveriges Lärares Johanna Jaara Åstrand.

Det blir Tidöavtalets skrivelser som gäller för Skolinformationsutredningen. Det innebär att frågan om offentlighetsprincip ersätt med en insynsprincip, enligt Altinget.

Friskolekoncernerna lobbar hårt för att slippa granskning. Men här finns inget utrymme för politisk tvekan, skriver Lisa Magnusson på ledarplats.