Friskolesystem måste utgå från elevernas och samhällets behov, inte från ägarnas avkastningskrav. Det skriver Anna Olskog, Sveriges Lärare, och Håkan Wiclander, Idéburna skolors riksförbund.

Att Sverige skulle vara ”mellamjölk” upprepas ofta stolt. Men det klingar falskt. Vi är ett extremt land på många sätt. Att skolan blivit en marknad där privata bolag gör vinst på skattepengar är unikt för oss. Men visst, låt oss fortsätta skylla på barnen med utländsk bakgrund och låta friskolejättarna och köpta politiker fortsätta göra…

Man vet att det är valår när friskolelobbyn vaknar till liv och börjar spruta ur sig rapporter. En taktik är att utmåla ”dåliga kommunala skolor” som skolans stora problem, skriver Linnea Lindquist på ledarplats.

Att systemet med skolpeng behöver fungera bättre är de flesta överens om. Men påståendet att friskolor är överkompenserade stämmer inte. Tvärtom visar siffror från SCB att elever i friskolor får lägre skolpeng än elever i kommunala skolor. Ytterligare avdrag skulle skapa ett system där elever missgynnas på grund av sitt skolval, skriver Marie Pilfalk, Almega…

"Skolan behöver räddas från aktiebolagen” skriver femton lärare, engagerade i ”Måndagar mot marknadsskolan”. Nu svarar lika många lärare, anställda inom privat verksamhet i en replik: ”När det väl kommer till kritan är friskolor populära bland lärare, elever och föräldrar”.

De politiker som på riktigt vill förbättra svensk skola bör fokusera på att lösa skolsegregationen, och inte fastna i huruvida friskolor ska tillåtas eller inte. Det skriver Bean Khalil i en ledare.

Vi vet vad som händer när systemfrågor tillåts växa samtidigt som politiken dröjer. Då blir åtgärderna mer omfattande och mer kostsamma än de hade behövt vara, skriver Sophia Jarl, tidigare moderat kommunstyrelseordförande i Norrköping.

 I veckans avsnitt samtalar Johannes Klenell med podcasten Scocconomics om kretsen av personer rör sig obekymrat mellan politiken, pr-branschen och styrelserna för de expanderande välfärdsbolagen. (webbradio)

En ny granskning från Socialdemokraterna i Stockholm visar att de största friskolekoncernerna gör vinster på mellan 200-450 miljoner kronor, pengar som var avsedda att gå till Stockholmselevernas undervisning. Det motsvarar kostnaden för ca 250-500 lärare.

Skoldebattören och biträdande rektorn Linnea Lindquist är känd som en av de främsta kritikerna av svenska friskolor. Samtidigt var hon en av flera skolprofiler som Svenskt Näringsliv bjöd med på en reklamresa till omtalade friskolan Michaela community school i London – efteråt hyllade hon ”straffskolan” i krönikor och på sociala medier.

Utredningar har föreslagit att friskolorna bör få lägre skolpeng och partier verkar hålla med. Ändå införs inte någon sänkning. Anledningen är skollobbyn som till stor del består av före detta politiker. Några av de främsta skolpolitikerna har i sin tur själva varit lobbyister, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner, Tankesmedjan Balans.

Avskaffa marknadsskolan och satsa istället på idéburna friskolor utan vinstintresse. Det anser Sveriges Lärare som tillsammans med Idéburna friskolornas riksförbund nu lanserar Friskolereform 2.0.