Marknaden består av människor. Därför går den inte heller att förbjuda. Inte ens när det handlar om skolan, skriver Petter Birgersson på ledarplats.

Friskoledebatten handlar om medelklassen. Den kommer att göra vad som står i dess makt för att se till att deras barn får en bra skolgång, oavsett vad en Reepalu- eller Åstrandutredning försöker åstadkomma, skriver Smedjans krönikör Fredrik Johansson.

Det finns en paradox som friskolemotståndarna inte klarar av. Om problemet med köerna till vissa skolor anses vara så pass stort att man behöver lotta ut platserna, så kan ju inte dessa skolor vara så dåliga att man bör avveckla dem? skriver Gunnar Hökmark, Tankesmedjan Frivärld.

Kritiken mot skol­marknaden som nu lyfts fram av lärare och forskning reducerar M och SD nonchalant till socialism. Då har alla länder socialistiska skol­system utom Sverige, skriver Lena Rådström Baastad och Gunilla Svantorp, S.

Den så kallade marknadsskolan handlar inte bara om vinstuttag, utan också om hur människor påverkas på djupet. Bitterheten som uppstår hos systemets verkliga förlorare kan få stora konsekvenser för samhällets, skriver Lisa Irenius i en krönika.

Den avgörande frågan är inte om friskolekoncerner ska kunna drivas med vinst, utan hur man skapar kvalitet i skolan för alla och i hela landet oavsett driftsform, skriver Sten Tolgfors, tidigare utbildningspolitisk talesperson för M.

Det världsunika svenska skolsystemet med statligt finansierade friskolor och det fria skolvalet, är något som har debatterats flitigt de senaste veckorna. Vi blicka tillbaka på hur det gick till när det här systemet infördes i början av 90-talet och vi lyssna till hur det har låtit i debatten i bland annat P1 Morgon och Agenda.

Konkurrens om att driva skolor inom givna ramar kan vara bra men den vilda västern-liknande marknad som systemet med skolpeng skapat i Sverige är dålig. Det skriver Erik Söderlind i en slutreplik.

Desiree Ekendahl, rektor på Internationella Engelska Skolan Krokslätt, har följt debatten om friskolor under alla sina år i skolvärlden. Nu känner hon att det är dags att delge hennes bild.

Bijan Fahimi, VD för Tellusgruppen, konstaterar att den främsta orsaken till segregationen inte är friskolor. Så långt har han rätt i sin debattartikel. Skolsegregationen beror mest på bostadssegregation men den förvärras av skolvalet. Resten av artikeln är tyvärr djupt vilseledande, skriver Markus Larsson, Tankesmedjan Balans, i en replik.