Ni får gärna kalla mig konservativ, men kritiken mot Engelska skolans klädregler är trams. IES är långt ifrån ”medeltida” utan snarare en fyr i ett annars kompakt mörker som präglar svensk skola, skriver debattören Rebecca Weidmo Uvell.

Lärare och elever har vittnat om problem inom Internationella engelska skolan. Nu larmar även ett fackligt skyddsombud om stress och ohälsa. Flera lärare har drabbats av panikattacker på grund av arbetsbelastningen, står det i anmälan till Arbetsmiljöverket.

Hur står det till med den svenska skolan? Debattörerna Thomas Gür och Markus Kallifatides tar sig an roten till skolans problem.

I dag finns det tydliga regler kring kostnader för skolors aktiviteter och datoravtal. Däremot saknas praxis för ”information” som håller vissa elever borta.

Klädkoden på Internationella engelska skolan skapar studiero, trygghet och disciplin. Det anser grundaren Barbara Bergström. Men varför ger eleverna så låga betyg till verksamheten? Det skriver Åsa Plesner, Tankesmedjan Balans.

Idéburna skolor drabbas negativt av behovet att reglera det som har blivit en skolmarknad. När vi har aktörer i skolsystemet som drivs av att tjäna så mycket pengar som möjligt krävs regler. Och reglerna drabbar alla skolor, oavsett ägarnas syfte. Det skriver Annika Hirvonen (MP) i en replik.

Över 70 gymnasieelever på Thoren Business School klarade inte mattekursen. I stället för underkänt betyg fick alla gå om kursen. Skolans beslut stred mot skollagen.

Internationella engelska skolan, IES, har satt i system att rekrytera unga nyexaminerade lärare från engelsktalande länder. Nu vittnar lärarna om en ohållbar kultur där lönen aldrig går att få upp, stressen är hög och storleken på klasserna är ohanterliga.

Men medan kritiken växer, fortsätter friskolan att expandera. Nu har de siktat in sig på att köpa upp kommunala fastigheter. Det skriver Zina Al-Dewany på ledarplats.

Strømutgiftene kommer på toppen av kutt i inntekter fra staten. – Dette kommer til å gå ut over elevene, sier skoleledere.

Det stora problemet med valfrihet inom ungdomsskolan är att staten/lagstiftarna inte har kontroll på kunskapsresultaten i de skolor som ingår i det valbara och skattefinansierade utbudet, skriver Widar Andersson på ledarplats.

I sitt svar på vår debattartikel lyfter Marcus Larsson fram samma argument mot friskolor och fritt skolval vi hört tidigare. Han skriver att elever ofta byter från kommunala skolor till nystartade friskolor, men frågar sig inte varför, skriver bland andra Carola Lemne, ordförande Internationella Engelska skolan.