»Är detta verkligen seriöst menat?” undrade Moderaternas skolpolitiske talesperson Kristina Axén Olin i ett mejl till Malmö Universitet och Högskoleämbetet. Kursen hon hade reagerat på heter ”Skolmarknaden och dess konsekvenser för skola, samhälle och synen på utbildning”.

Utbildningsutskottets andre vice ordförande Kristina Axén Olin (M), frågar i ett mejl till rektor för Malmö universitet om en kurs är ”seriöst menad” och hur universitetet ”har tänkt”. Otillständigt, klåfingrigt och en påminnelse om att den akademiska friheten måste stärkas, är reaktioner från högskolesektorn.

Lärarbrist, underfinansiering och marknadisering är tre av grundproblemen för svensk skola. Varje tid har sina utbildningspolitiska strider. Det är nog ingen strukturell revolution som behövs nu. Det tar för mycket energi. Skolan behöver pengar och personal. Och att bli fridlyst från marknadisering och vinstjakt, skriver Folkbladet.nu på ledarplats.

Privata vårdgivare har högre kvalitet än offentlig vård och friskolor höjer elevers resultat. Utan högre kostnader för skattebetalarna. Det skriver Trelleborgs Allehanda på ledarplats.

Han var hemmasittare i två år, men i dag kämpar Liam Aplemark Karlsson för att bli spelutvecklare. Resursskolan räddade hans skolgång – men nu hotas flera av skolorna i Stockholm av nedläggning och Liam måste söka ny plats på en högstadieskola nästa år.

De fristående resursskolorna i Stockholm hotas av nedläggning när bland annat Stockholms stad betalar allt mindre i bidrag. Elevköerna har ökat de senaste åren. Just nu står ungefär 6 000 grundskoleelever i kö och bara var femte elev får en plats då flera av skolorna har antagningsstopp. Nu protesterar tusentals föräldrar i ett öppet brev till…

Förståelsen för att friskolor behöver göra överskott för att kunna bedriva sin verksamhet är alltså väsentligt större än vad som ofta hävdas, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Skolan är en demokratisk rättighet, ingen marknad för köpare och säljare, skriver Arbetets ledarskribent.

Det som är viktigast för oss är att alla elever får en bra utbildning. Vi tror att det bäst kan uppnås om det finns flera alternativ att välja bland, och att föräldrar och elever faktiskt har makten att välja skola. Och välja bort. Tidigare låg den makten hos politiker, vi tycker den ska ligga hos…

Föräldrar byter inte skola av illvilja och ondska. Det handlar ofta om att få studiero och trygghet – att veta att skolan har tid även för mitt barn. Det skriver Ulla Hamilton, Friskolorna riksförbund, i en replik.

Självklart finns det högerpolitiker som tycker att bildning är viktigt. Men det finns bevisligen något som fortfarande är viktigare för de konservativa partierna: skolmarknaden, skriver Dagens Arena på ledarplats.    

Om extremt selektiva och ansedda skolor i utlandet kan se en stor vinning med en heterogen elevgrupp, borde även skolor och föräldrar i Sverige kunna inse fördelarna. Det skriver Petter Sandgren, lektor i pedagogik.