Snart trettio år efter att friskolereformen genomfördes finns fortfarande djupa motsättningar i skolvärlden. Det verkliga problemet är vinstutdelningar som driver på segregering och ökande kvalitetsskillnader mellan skolorna, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund och Sverker Sörlin, professor.

Kloka politiker måste inse att dagens modell bygger på felaktiga premisser. Skolpengen är individuell samtidigt som undervisning sker i grupp. Den här gynnar bara de vinstmaximerande friskolorna, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Heder åt Liberalernas Roger Haddad och Maria Nilsson som bryter Sabunis friskolekramande faktaresistens. Men tyvärr, era förslag räcker inte, skriver Roger Niklewski (S) i en replik.

Det var vår generation som fick agera försökskaniner till de stora utbildningspolitiska reformerna som sjösattes under 90-talet. Vi fick inte vara med när besluten togs men däremot kan vi vara med och ändra dem, skriver läraren Tilde Jansson.

Gång på gång säger M och SD nej till i princip alla förslag som kan öka jämlikheten i svensk skola. I stället för att lyssna på elever, lärare och forskare tar de friskolekoncernernas sida, skriver Anna Ekström (S) och Gunilla Svantorp (S).

Att ge friskolorna skulden för skolans problem är ett fullständigt villospår, skriver Anders Morin och Magnus Wallerå, Svenskt Näringsliv, i en replik.

Problemet är inte att skolor kan göra vinst. Problemet är att skolor kan göra vinst på annat än bra undervisning och bra kunskapsresultat. Det skriver Samuel Jonsson, andre vice förbundsordförande för Moderata Ungdomsförbundet.

Gunnar Hökmark tycks ha missförstått vad den senaste tidens skoldebatt handlar om. Det som debatteras är på intet sätt friskolornas vara eller inte vara. Debattörer från höger till vänster tycks vara överens om att friskolorna är här för att stanna, skriver Annika Hirvonen (MP), utbildningspolitisk talesperson.

Vi vill ha ny lagstiftning för skola, vård, omsorg och bildningsförbund, skriver Marcus Strömberg och Jens Eriksson, Academedia.

Bör skolan förstatligas? Vilken roll ska friskolorna spela? Nu ska en statlig utredning ta sig an de här frågorna. DN:s skolreporter Peter Letmark förklarar. (webb-radio)

Moderaterna har fortfarande inte svarat på varför Sverige som enda land i världen ska ha en extrem skolmarknad som skapar segregation. Det skriver S-politikerna Lena Rådström Baastad och Gunilla Svantorp i en slutreplik.

Det är fullt möjligt att skolvalssystemet bör göras om och skolpengen justeras för friskolor, men utanförskapsskolorna kommer dras med ungefär samma problem alldeles oavsett. Därför är det lika bra att redan nu erkänna att lösningen ligger i förändrade attityder och nya arbetssätt, skriver Susanna Birgersson på ledarplats.