I många länder finns parallella skolsystem: Ett privat med skolor som bara de rikaste har råd att skicka sina barn till, och ett för alla andra, skriver Eskilstuna Kuriren på ledarplats.

Kö uppstår för att vissa skolor är populära. En lösning hade förstås varit att i stället öka antalet skolplatser i dessa skolor. Men sådana förslag lyser med sin frånvaro, både från regering och fackförbund, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, i en replik.

Ju längre utbildning föräldrar har desto längre kötid till skolorna deras barn går i. Det visar en ny undersökning av lärarfacken. Nu presenterar de tre förslag om hur kötid ska slopas till förmån för andra sätt att sortera elever till skolor.

Lärarfacken vill ändra antagningen till friskolor genom att ta bort kötid som urvalskriterium – för att minska skolsegregationen. "Det är inte svårt att genomföra och det är alldeles självklart att vi ska göra det", säger skolexperten Per Kornhall.

Vi tar emot elever av olika bakgrund och utmaningar i livet. Vi har fantastiska lärare som engagerar sig för att ge alla elever god utbildning utifrån elevernas egna förutsättningar. Roth är varmt välkommen att besöka någon av våra skolor. Då kommer hon troligen att träffa sina medlemmar, eftersom vi har många från Lärarnas Riskförbund i…

Lärarfackens ordförande: Kötid som urvalskriterium bidrar till den skolsegregation som uppstått med friskolereformen. För att minska de segregerande effekterna måste skolvalet regleras om med en skolvalsperiod kombinerat med förändrade urvalsregler och likvärdig information till alla.

För att minska skolsegregationen vill både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet ta bort kötid som urvalskriterium för antagning till friskolor. Det skriver ordförandena Johanna Jaara Åstrand och Åsa Fahlén på DN Debatt.

Kötid som urvalskriterium bidrar till den skolsegregation som uppstått med friskolereformen. För att minska de segregerande effekterna måste skolvalet regleras om med en skolvalsperiod kombinerat med förändrade urvalsregler och likvärdig information till alla, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, och Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Glädjebetyg, friskolor som drivs av extremister, skolor som stängt och lämnat eleverna i sticket. Ett antal problem har dykt upp sedan friskolereformen infördes. Moderaterna vill sätta stopp för avarterna, men vi tänker inte inskränka valfriheten, skriver Kristina Axén Olin (M).

Om marknadsstyrningen av skolan granskades på det sätt man skulle kunna förvänta sig av de svenska journalisterna, hade den nog inte fått vara kvar. Det skriver Marcus Larsson, tankesmedjan Balans och skoldebattör.

Skolvalet har dränerat Stockholmsförorten Rågsved på elever med sociala och kulturella resurser. Men tänk om friskolornas vinster skulle kunna användas för att bota den ojämlikhet som den fria skolmarknaden har skapat? skriver Veronica Palm, fd riksdagsledamot för S.