Kommunernas inflytande över nyetableringar av fristående skolor ska stärkas. Men att införa ett kommunalt veto mot friskolor med vinstsyfte vore inte lämpligt, enligt en utredning som överlämnats till regeringen.

Vi synar argumenten för och emot skolor med religiös profil. Är det ens möjligt att förbjuda dem? Eller stämmer det som förespråkarna säger - att möjligheten att välja en religiös skola är en mänsklig rättighet? (webb-tv)

"Vi har ett gemensamt kvalitetssystem som gäller alla våra verksamheter, AcadeMediamodellen. Lite förenklat innebär den att vi mäter och följer upp ett antal parametrar utom de självklara, som ju är att vi lever upp till lagkraven", säger Marcus Strömberg, vd på AcadeMedia.

Offentlighetsprincipen bör gälla även fristående förskolor och fritidshem. Det föreslår regeringens särskilde utredare.

Den låga lärartätheten i fristående skolor drivs helt och hållet av de stora privata skolkoncernerna, visar Lärarförbundets beräkningar. "Genom att fylla på klassrummen uppstår vinsterna i friskolorna", säger Johanna Jaara Åstrand.

Finansmannen Mats Qviberg är inte förvånad över Engelska skolans raketfart på Stockholmsbörsen. Skolaktien rusade med 30 procent samma dag som börsdebuten. "Det var prissatt under en period när det gick mycket höga vågor från regeringen om att man skulle ta bort vinster i välfärden", säger han.

Många ville investera i skolkoncernen Engelska skolan (IES), som har sin första handelsdag på Stockholmsbörsen i dag. Erbjudandet om att teckna sig för aktier inför börsnoteringen övertecknades 25 gånger, enligt ett pressmeddelande från IES.

I dag gick skolkoncernen Internationella engelska skolan in på börsen och steg direkt med 35 procent. Det är en expansiv koncern med över 20.000 elever som lockar med disciplin och gör stora vinster. Samtidigt får bolaget kritik från lärarna för att snåla med lönerna.

På torsdagen noteras friskolekoncernen Internationella engelska skolan (IES) på Stockholmsbörsen. Det är det andra friskoleföretaget som noteras inom loppet av några månader.

Det finns ingen garanti för att vinstbegränsning leder till en bättre skola. Vad som behövs är att lärare blir lyssnade på när resurser fördelas, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.  

När Skolinspektionen, mot Flens vilja, godkände Europaskolan satte man krokben för kommunens arbete med att öka integrationen. Det menar lärare och rektorer.

Bristfälliga elevprognoser är det enskilt vanligaste skälet till att friskolor inte får tillstånd. "Kan inte den sökande visa att skolan får det antal elever som ansökan är baserad på gör vi bedömningen att budgeten inte är trovärdig", säger Ole Ulnes, utredare på Skolinspektionens tillståndsenhet.