”De huvudmän som inte ger lärarna förutsättningar att förmedla undervisning av hög kvalitet förtjänar kritik, oavsett ägande- och driftsform”, skriver Åsa Fahlén i en slutreplik.

Det är hög tid att släppa det ensidiga fokuset på skolors elevsammansättning som finns i dagens skoldebatt. Vi vet att skolor med liknande elevunderlag har olika kunskapsresultat. Detta visar på vikten av andra faktorer – inte minst ledarskapet i skolan, skriver Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund.

”Lärarna i friskolor är mer nöjda med sin arbetsplats och med ledarskapet än i kommunala skolor”, skriver Ulla Hamilton.

”Den svenska skolan, som vid internationell jämförelse varit mest benägen att släppa in privata aktörer, har också halkat långt efter i kunskapshänseende”, skriver Åsa Fahlén.

Sju av tio ställer sig helt bakom att alla vinster i friskolor ska återinvesteras i skolan. Även hälften av de borgerliga väljarna vill stoppa vinstuttag, visar en undersökning som Lärarnas Riksförbund låtit göra.

Skolinspektionen ger Monitorskolan i Hudiksvall klartecken att bedriva grundskola för årskurserna 4-9. Skolan får öppna efter 30 juni 2017.

Kampen mot friskolor, konfessionella eller andra, är i grund och botten en kamp mot mångfalden. I likriktningens namn ska det avvikande förbjudas, skriver Markus Uvell.

Diskussion är alltid bra, men dessvärre tenderar den om religiösa friskolor att vara tämligen likartad varje gång den uppkommer, skriver Göteborgs-Posten på ledarplats.

Vad är en Friskola? En fri skola såklart. Men fri från vadå? Från Kommunen. Från klåfingriga politiker. Från vissa elever. Fri från Gud och mobiltelefoner, kolhydrater och moderna språk, från burkor och kepsar. Det står den fria skolan fritt att välja. På friskolan tjänar lärarna mindre än lärarna i den kommunala skolan.

Gymnasieminister Aida Hadzialic, S, gör rätt som ifrågasätter religiösa friskolor. Livsåskådningar och familjetraditioner kan gott skötas utanför skolan.

Värdet av mångfald bygger på att vi möts. Religiösa skolor bidrar inte till det utan åstadkommer snarare segregering, skriver Per Dannefjord, Emilia Ericson och Ulf Gustafsson från Humanisterna.

Staten behöver skärpa sig. Det finns i vart fall tre områden där statlig förvaltningstradition är överlägset och oundgängligt för att företagens och kommunernas kreativitet inte ska ställa till problem i skolan, skriver Vidar Andersson på ledarplats.