Socialdemokraterna kräver en lagändring efter avslöjandet om att friskolor väljer bort stökiga elever. Partiet vill ta bort friskolornas rätt att sköta sina egna köer.
Friskolereformen kan i dag beskrivas som ett politiskt beslut som skenat med skolkonkurser och en ökad skolsegregering som dess värsta avarter. Skolvalet handlar numera inte bara om att välja till en skola, utan lika mycket att välja från – det är olyckligt. Det skriver Lotta Hördin på ledarplats.
Finansminister Anders Borg (M) vill införa en tioårsgräns för privata aktörer inom välfärden. Målet är att få bort riskkapitalisterna. – Vi tror helt enkelt inte att det är en bra form för att driva skolor, vårdcentraler och annat inom välfärden, säger han till SVT.
Friskolornas riksförbund har kallats till ett möte med Skolinspektionen med anledning av tv-programmet Uppdrag gransknings avslöjande att vissa friskolor väljer bort mindre önskvärda elever.
"Uppdrag Gransknings" avslöjande om att friskolor väljer bort elever som är mindre duktiga har väckt starka känslor. Nu ryter S-ledaren Stefan Löfven till och menar att regeringen sätter företagens rättigheter före barnens bästa.
Uppfattningarna om friskolorna är många. Välfärdsdebatten handlar om vinstutdelningar och riskkapitalister, bristande kvalitet och segregation. Men hur ser det ut i verkligheten?
Det finns ett behov av att nyansera skoldebatten. Under senare tid har det blåst hårt kring friskolorna. Samtidigt tyder den forskning som studerat friskolereformen på positiva effekter på elevernas resultat, skriver Anders Morin, nationalekonom, och Mikael Witterblad, filosofie doktor i nationalekonomi.