Sverige bör göra som resten av världen och bara tillåta fristående skolor i idéburen form. Vem kan egentligen säga att en skola som hör till en stor koncern är en fri skola? Det skriver företrädare för Idéburen skola.

Fler särkrav och regler att försvårar för många av dem som vill och kan bidra till utvecklingen av den svenska skolan. skriver Ulrika Carlsson, riksdagsledamot (C) och Gunvor Engström, ordförande i Friskolornas riksförbund, i en debattartikel.

Det är inte bara betygen som vållar viss oro inför framtiden när det gäller Karlskogaföretagens möjligheter att rekrytera kompetent personal. Med i bilden finns också den kommunala skolans möjligheter att erbjuda en bra utbildning när allt fler elever väljer andra skolor.

Kampen om Stockholms gymnasieelever hårdnar. I våras fick 14 nya friskolor grönt ljus att starta. Men när SvD träffar tre elever ett år efter gymnasievalet är domen hård: för många skolor och för mycket information.

I forskningen finns inte stöd för att valfriheten i skolan har orsakat de fallande resultaten, skriver Erik Lakomaa, ekonomie doktor och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.

Det behövs en bredare debatt om ägarskapets betydelse för verksamheterna inom vården, skolan och omsorgen, skriver Anna Ardin, ansvarig för välfärdsfrågor på Sektor3, Anders Linderyd, doktorand på Handelshögskolan vid Åbo Akademi och Ersta Sköndal högskola, i en debattartikel.

Det finns en ökad misstro mot privata utförare av skola, vård och omsorg efter medias rapporter om olika skandaler. Men när man frågar svenskar av alla partifärger om de vill ha rätt att välja åt sig själva, sina barn och föräldrar är svaret ”Ja, jag vill bestämma själv”, skriver Karin Svanborg-Sjövall, ansvarig för välfärdsprogrammet på Timbro,…

Frågan om vinster i skolan har länge varit ett hett debattämne i svensk politik, senast vid Miljöpartiets kongress i helgen. SvD har frågat partiernas gruppledare i riksdagen om respektive partis inställning.

Samtliga av Miljöpartiets regionordförande i landet ställer sig bakom partistyrelsens förslag om att begränsa friskolors möjligheter att ta ut vinster. Det visar en rundringning som DN.se har gjort.

Skillnaden blir allt tydligare mellan vinstdrivande och icke vinstdrivande friskolor. De vinstdrivande skolorna ägs framförallt av större koncerner som köper upp allt fler friskolor.

Många fristående gymnasieskolor har svårt att överleva på grund av elevbrist, vilket Ekot har berättat om i veckan. De skolor som har möjlighet satsar nu därför allt mer på marknadsföring, vilket i sin tur kan få negativa effekter för skolornas elever.

Friskolereformen blev inte som tänkt. I dag dominerar vinstintresset och skattepengar ­avsedda för skolan läcker ut i annan verksamhet. Skolor ska inte drivas med vinstsyfte och därför vill vi att Miljöpartiet ändrar sin politik, skriver en rad ledande företrädare för partiet.