Det är i fritidshemmets korridorer det först märks att ett barn inte mår bra. I våra kommunala skolor och fritidshem har vi länge gjort mycket med lite. Men nu går det inte längre, skriver elevassistenten Veronica Thorin-Flores.

Ambitionerna för fritidshemmen har under lång tid höjts – samtidigt som förutsättningarna försämras. Lärare i fritidshem är splittrade mellan en mängd uppdrag. När samtidigt utbildningsnivån på de anställda sjunkit drastiskt de senaste tio åren blir det eleverna som får betala priset, skriver fem lärare i fritidshem.

I många kommuner är mindre än en tredjedel av personalen i förskolan och på fritidshemmen legitimerad. – Huvudmännen sparar pengar genom den låga behörigheten, säger Petra Hultqvist som är ordförande Sveriges Lärares nationella skolformsförening för förskolan.

Fritidshemmet på Sollerö skola i Mora har uppmärksammats för sitt arbete med relationer, struktur och trygghet. – Det är många barn som är osäkra i dag, så vi måste jobba för att alla ska vara trygga, säger Marie Estéen, lärare i fritidshem.

Det är brist på legitimerade lärare i fritidshem på många håll i landet. En brist som kan få konsekvenser för barnen. Endast 48 procent av lärarna i landets fritidshem är behöriga. Något som man vill ändra på i Skara kommun, genom att utbilda redan befintlig personal.

Personal på fritidshem har kunskap om elever som skolan saknar, kunskaper som behövs för att ge barnen stöd – men många skolor är dåliga på att ta tillvara dessa kunskaper. Det slår Skolinspektionen fast i en av sina första rapporter om ”heldagsperspektiv” i skolan.

Jag tycker att ledarskap borde föras in i det centrala innehållet för fritidshemmet. Här finns en arena för barnen att utveckla egenskaper som samhället kommer att behöva i framtiden, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.

Lokaler som inte är ändamålsenliga och brist på material påverkar i hög grad den pedagogiska verksamheten, visar Christina Grewells studie. Allra bäst blir det när både personal och elever känner ett ägandeskap över lokalerna.

På Kullaviksskolans utefritidshem finns nästan inga begränsningar för vad barnen kan göra i skogen. Och lärarna Josefin Petrusson Garpsäter och Annie Bäck säger att utefritids är det bästa de gjort.

Varför ses inte emotionell sensitivitet som något positivt, varken hos barn eller vuxna? Och hur kan vi inge högsensitiva elever känslan att deras personlighetsdrag är något bra och fint, och att de duger precis som de är? Det frågar sig krönikören Irina Eriksson.

Det känns lyxigt att ha ett nära samarbete med elevhälsan. Det säger Malin Tärnklint, lärare i fritidshem på Svanetorpskolan i Burlöv. Kuratorn eller specialpedagogen deltar i möten med fritidshemmets personal varje vecka och besöker verksamheten då och då.