Trygga fritidshem är en av samhällets bästa investeringar. Fler vuxna och mindre grupper skulle göra det möjligt att förebygga våld, mobbning och utanförskap, stärka elevernas empati och självkänsla, skapa lugnare skoldagar och ge hjälp i tid till elever i behov av stöd, skriver undertecknarna.

Utvecklingsarbete är ett ämne nära mitt hjärta. Men det finns enormt mycket att tänka på innan alla har packat sina väskor, hittat sina biljetter, köpt sin kaffe och klivit på tåget mot förändring, skriver krönikören Sofia Grimm.

Vad skulle du vilja göra mindre av i ditt arbete? Och vad vill du göra mer av? Vi bad tre lärare i fritidshem svara.

Andelen mellanstadiebarn som är inskrivna på Stockholms stads fritidsklubbar har ökat med 17 procentenheter sedan man slopade avgiften – och i vissa stadsdelar har ökningen varit ännu större.

Vill politiker stoppa gängens rekrytering av barn räcker det inte med hårdare straff. De måste också säkra fritidshem för alla, skriver Linnéa Holmberg, Stockholms universitet.

Fritidshemmet har något aktivistiskt över sig. Det är som att ända sedan vi äntrade skolans värld har vi tvingats skrika för att behålla vår identitet och när det påtalas möts det av en organisation som tycker man är jobbig, skriver läraren i fritidshem John Svedling.

När eleverna själva fick ta över ansvar för aktiviteter och lokaler på fritidshemmet började det hända saker: Tysta elever började prata, nya vänskaper uppstod och lokalen har aldrig varit så välstädad. "Vi har fått se elever blomma ut på ett fantastiskt sätt. Alla skolor i landet skulle pröva på detta", säger läraren i fritidshem Anton…

Elevernas behov efter skoldagen ryms inte i dagens klassrum. Trots att fritidshemmet varje dag tar emot över en halv miljon barn har verksamheten fortfarande ingen självklar fysisk plats i skolan. Det här handlar inte om att ställa skolan mot fritidshemmet, utan om att skapa jämlika förutsättningar för båda verksamheterna, skriver John Svedling, lärare i fritidshem…

”Fritidshemmet är inte bara en plats där barn vistas efter skoltid. Det är en social och pedagogisk verksamhet där barn får möjlighet att bygga relationer, utveckla trygghet och känna tillhörighet”, skriver Belinda Bedanho, fritidshemslärare och kriminolog. Just därför är det olyckligt att fritidshemmet saknas i en av samhällets viktigaste frågor, menar hon.

Efter snart tio år är Rosengårdsmodellen alltjämt ett levande ramverk för allt från struktur i klassrummen till övergången mellan skola och fritids. "Har vi inte strukturen på lektionerna så blir det ju inte heller studiero, så modellen är lika viktig i klassrummet som utanför", säger Cecilia Larsson-Ståhl, rektor på Rosengårdsskolan.

Alltför ofta hamnar fritidshemmets arbete i skymundan av skolans mer traditionella undervisning. Men när fritidshemmets perspektiv får en egen plats i utvecklingssamtalet synliggörs att även detta är en central del av skolans utbildningsuppdrag, skriver läraren i fritidshem Purna Thapa.

Utbildningen ger mig större pondus i mitt dagliga yrkesutövande. Men den innebär också något mer – ett ansvar för att synliggöra fritidshemmets uppdrag, skriver Andreas Härjefors, nybliven lärare i fritidshem.