Fritidshemmet är en av de få platser där barn får vara just barn, där de får leka, samtala, samarbeta och vara i nuet. I en tid då skärmarna ständigt pockar på vår uppmärksamhet är det kanske vad barnen behöver mest.

Projektet Läsa äger, där feriearbetande gymnasieungdomar inspirerar barn till läsning och rörelse på fritidshem, fortsätter att växa. I sommar deltar dubbelt så många skolor som tidigare, och satsningen får nu förstärkt stöd från både förvaltning och samarbetspartners. Med ryggsäckar fyllda med böcker och rörelseglädje är ungdomarna redo att bli förebilder för nästa generation!

Jag vill lyfta fritidshemmets ovärderliga roll under sommaren. Med vår pedagogiska kompetens, vårt engagemang och vår värme gör vi lärare i fritidshem skillnad. Vi formar dagar som blir till minnen – både för barnen och oss själva, skriver läraren i fritidshem Maria Ljung.

Allt började med att barnen sydde påskägg, men sedan tog projektet en ny vändning och alla ville sy egna Pokémons.

Specialpedagogerna Linda Hallberg och Anna Borg har skrivit en bok om de dagliga övergångar som fritidselever möter.

Vad satsar du på i din undervisning och vad har du lärt dig av dina tabbar i yrket? Vi bad tre lärare i fritidshem svara.

Dramalekar kräver planering, men ger mångfalt tillbaka, anser Elise Gustafsson. "Det är så mycket som barnen får träna på: fantasi, kreativitet, samspel, kommunikation och inte minst att visa respekt för varandra".

Som skolledare kan jag inte trolla fram pengar. Tyvärr. Men jag kan göra rätt prioriteringar. Och tid är en prioritering som går att göra i en organisation, skriver Sofia Grimm i en krönika.

Samtidigt som jag är stolt över det jag gör, så vet jag att vi som arbetar på fritidshemmet ibland dras ner. Att det ibland är lite för lätt att få jobb på fritids. Ett fritt belastningsregister och en känsla för boll – så är man inne, skriver Sandra Helgöstam, fritidshemssamordnare på Lärande förskolor och grundskolor.

Samverkan mellan fritidshemmet och den obligatoriska skolan fungerar inte alltid som den ska – det vittnar många om och det visar olika studier. Men det finns en potential för bättring, menar forskarna Richard Andersson och Marina Wernholm. Här är deras tips.

Fem skäl till att arbeta aktivt med att främja barns egeninitierade lek, enligt Eva Kane, lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet.

Tidigare ledde fotbollsmatcherna ofta till bråk och utdragna konflikter på Malmsjö skola. Men i stället för att förbjuda spelet löste rastgruppen problemen.