Fritidspedagogik eller fritidshemspedagogik, vilket begrepp beskriver bäst den verksamhet som pågår i fritidshemmet i dag?

Att säga något generellt om hur det ser ut på svenska fritidshem i dag är svårt. Det skiljer sig så från skola till skola. Visst kan man plocka fram siffror och genom statistik visa hur många barn och anställda det finns i en viss verksamhet, men även om siffrorna säger en hel del säger de…

Fackförbundet Kommunals rapport ”Har någon sett Matilda” visar att situationen på landets fritidshem är pressad. Barngrupperna är drygt dubbelt så stora i dag jämfört med 1980 och det går nästan tre gånger så många barn per vuxen.

– Min måttstock är att tänka på om jag skulle vilja ha mina egna barn i verksamheten. Är svaret nej får man göra något annorlunda, säger Maria Ravn på Eldsberga fritidshem i Halmstad.

Fritidsledaren Annelen Olsson Lundgren i Helsingborg har jobbat 29 år inom barnomsorgen, och sett grupperna växa och kraven på lärande bli större. – Visst har det blivit tuffare. När jag började i gamla parkleken var vi betydligt fler vuxna. Nu är vi tre anställda här på fritidshemmet, konstaterar hon.

Många barn och få vuxna på fritidshem skapar oro hos föräldrarna. Helsingborg ligger fortfarande i bottenskiktet i landet och är sämst i Skåne.

Många föräldrar oroar sig över hur barnen har det på fritids på eftermiddagarna. Och många känner press att hämta sina barn allt tidigare. Det visar en rapport som fackförbundet Kommunal har låtit göra.

Behörighet, lärarlegitimation och fritidspedagogikens betydelse för elevernas utveckling. Det stod i fokus under seminariet "Fritidspedagogiken lever" i Stockholm.

Under fyra terminer har fritidspedagogen Annika Viklund och tre av hennes kollegor arbetat med utvecklingsarbete på Nyköping kommuns 24 fritidshem.

Vad vet vi om fritidsbarns vardag? Alltför lite, tycker forskarna Anna Klerfelt och Björn Haglund. Med hjälp av kamera och bandspelare har barn berättat för dem om meningen med fritidshemmet.

Det höjs då och då röster för att använda fritidshemmen mer systematiskt till att förbättra lärandet i skolämnen. Det är en utveckling som forskare vid Högskolan i Jönköping varnar för i en rapport.

Det är inte bara på kommunpolitikerna och kommunalskatten det hänger, att fritids ska kunna leva upp till skollagens bokstav också sommartid. Regering och riksdag har också en skyldighet. Den stavas Barnkonventionen. Barn i alla kommuner har rätt till en meningsfull fritid, också på fritids, skriver Annacarin Leufstedt på ledarplats.