– Jag förstår att förändringen uppfattas som rörig, och det beror på att vi har fått för kort tid på oss att förbereda den, säger Solveig Löfsved, den skolledare som har i uppdrag att bygga upp den nya korttidstillsynen i Falkenberg.

I höstas gapade många platser tomma på Lärarlyftet 2. Men bristen på deltagare gällde inte fritidspedagogerna. Tvärtom. 573 fritidspedagoger sökte och 350, drygt hälften, kom in.

Några upproriska fritidspedagoger bildar nu en riksförening för fritidspedagoger. – Det finns ett missnöje med Lärarförbundets agerande för fritidspedagogerna, säger Mikael Andersson.

Fritidshemmen i Linköping har granskats av den egna yrkeskåren. En hög och likvärdig kvalitet är målet. Samtidigt har deltagande fritidspedagoger fått kompetensutveckling och en karriärmöjlighet.

Inget pedagogiskt innehåll och flera fall av stressrelaterad ohälsa hos personalen. Kritiken mot fritidshemsverksamheten i Gällivare är svidande och nu får facket stöd av Arbetsmiljöverket.

Nedskärningarna i fritidshemsverksamheten gör att många föräldrar känner oro när deras barn vistas i fritidshemmet. Det visar en nationell enkätundersökning.

Det var en helt vanlig dag på jobbet på fritidsgården i Kvidinge som Nermina Lukač upptäcktes och sen fick huvudrollen i Gabriella Pilchers kritikerrosade film "Äta sova dö".  

400 000 barn är inskrivna i en fritidsverksamhet som får allt mindre resurser. Nu måste skolledarna sätta ned foten, säger fritidspedagogen Hadar Nordin.  

Tid och utrymme. Det, och sin egen närvaro, ska skolledaren ge pedagogerna, säger rektorn Anders Eriksson. Han ser fritidshemmet som den plats där kunskaper befästs.

Minskade anslag och större barngrupper gör det allt svårare för fritidspedagogerna att bedriva kvalitativt bra verksamhet.

Lärarlegitimation är en ickefråga på SFO i Danmark. Den minskade personaltätheten är däremot en het potatis. Liksom integreringen av barn med särskilda svårigheter.

Personalen på Igelboda skolas fritidshem i Nacka kände frustration över hur arbetet bedrevs. Våren 2009 började ett utvecklingsarbete som förändrade deras syn på lek. "Barn som är bra på lek har lätt för att umgås med andra och förstår och accepterar skolans organisation och krav", säger fritidspedagogen Per Wetterblad.