Många föräldrar oroar sig över hur barnen har det på fritids på eftermiddagarna. Och många känner press att hämta sina barn allt tidigare. Det visar en rapport som fackförbundet Kommunal har låtit göra.

Behörighet, lärarlegitimation och fritidspedagogikens betydelse för elevernas utveckling. Det stod i fokus under seminariet "Fritidspedagogiken lever" i Stockholm.

Under fyra terminer har fritidspedagogen Annika Viklund och tre av hennes kollegor arbetat med utvecklingsarbete på Nyköping kommuns 24 fritidshem.

Vad vet vi om fritidsbarns vardag? Alltför lite, tycker forskarna Anna Klerfelt och Björn Haglund. Med hjälp av kamera och bandspelare har barn berättat för dem om meningen med fritidshemmet.

Det höjs då och då röster för att använda fritidshemmen mer systematiskt till att förbättra lärandet i skolämnen. Det är en utveckling som forskare vid Högskolan i Jönköping varnar för i en rapport.

Det är inte bara på kommunpolitikerna och kommunalskatten det hänger, att fritids ska kunna leva upp till skollagens bokstav också sommartid. Regering och riksdag har också en skyldighet. Den stavas Barnkonventionen. Barn i alla kommuner har rätt till en meningsfull fritid, också på fritids, skriver Annacarin Leufstedt på ledarplats.

- På sommaren, när skolan är stängd, måste man göra fritidsverksamheten kvalitativ med få resurser för barn som är där hela dagen, säger Ann-Charlotte Eriksson, vice ordförande på Lärarförbundet.

Barn som är på fritids på sommarlovet väcker reaktioner. Barnombudsmannen får frågan om barn inte har rätt till sommarlov och resursbrist får fritidspedagoger att larma facket. Forskare kallar det ett institutionaliserat sommarlov.

På Ekens fritidshem i Lomma har pedagogerna utarbetat en modell för att öka samarbetet och omtanken mellan barnen på fritids och i skolan.

Elevernas språk påverkas av deras erfarenheter, kunskaper, känslor och minnen. För att kunna ha en fungerande kommunikation måste de förstå begrepp och ord, och ha en gemensam uppfattning om betydelsen av dessa.

På fritidshemmet Bakgården på Årstaskolan i södra Stockholm sitter Ulf Häggberg, fritidspedagog sedan mitten av 1980-talet, och spelar ordbingo med fyra barn med skilda modersmål. Brister i ordförråd och förståelse kan vara svåra att upptäcka hos barn med annat modersmål än svenska när barnet inte bryter och verkar uppfatta vad som sägs.

Hallå där Arne Johansson, fritidspedagog i Olofström, sammankallande i kommunens utvecklingsgrupp för fritidshemmen som tagit fram en lättläst broschyr om fritidshemmens verksamhet, lagom till fritidshemmens dag.