Lindrig intellektuell funktionsnedsättning är den svåraste diagnosen att ställa för en psykolog, och blir det fel kan det få stora konsekvenser. Det menar psykologen Ida Lindblad, som efterlyser nationella riktlinjer för hur diagnosen ska ställas. Detta för att minska risken att barn får fel diagnos och hamnar i fel skolform.

Trots att personer med intellektuell funktionsnedsättning haft rösträtt sedan 1989 är valdeltagandet lågt. Därför har Mora folkhögskola ordnat en kurs om demokrati för personer med intellektuell funktionsnedsättning. – Jag tycker att det är riktigt viktigt med demokrati, säger Mathilda Olsson som är en av deltagarna.

Vi anpassar, begränsar, möjliggör på alla sätt och vis i undervisningen – men trots det så är det för svårt för de här eleverna, skriver Karin Boberg i en krönika.

Den reform på skolområdet som riksdagen i juni ska rösta om riskerar att allvarligt försämra stödet till elever med funktionsnedsättning och därmed öka utanförskapet. Vi uppmanar riksdagens ledamöter att rösta nej. Det skriver Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige

Skolhuvudmannen är den som ger rektor förutsättningar. Vad kan en skolhuvudman göra för att barn och elever med funktionsnedsättning ska få rätt förutsättningar? Ewa Bohlin, samverkanskoordinator, ger några råd.

Anneli Dahlqvist riktar kritik mot Folkbildningsrådets förslag om nya distansvillkor och hanteringen av uppgifter om deltagarnas funktionsnedsättningar, med fokus på integritet och pedagogisk frihet. Men kritiken bygger delvis på ett sakfel om ansvar och rättslig grund, skriver Johan Ernestam på Folkbildningsrådet.

Nu lanseras Handalfabetet – vägen till läsning. Ett nytt forskningsbaserat läromedel som ger elever som är döva eller har hörselnedsättning en alternativ och visuell väg in i skriftspråket genom det svenska teckenspråkets handalfabet.

Bona folkhögskolas rektor Anneli Dahlqvist riktar skarp kritik mot Folkbildningsrådets förslag till nya statsbidragsvillkor i en debattartikel i Altinget och Vi lärare. Förslagen riskerar att stänga ute människor från folkbildningen – och ett av dem strider sannolikt mot dataskyddslagen.

Signe Björklund från Orust har kronisk trötthet. Men tack vare anpassningar på Riksgymnasiet i Angered kan hon läsa samhällsvetenskapsprogrammet. För Signe har stödet varit avgörande – och nu vill hon plugga vidare.

Viktoria Eriksson, som har diagnosen selektiv mutism, pratade inte under hela sin nioåriga grundskoletid. På uppropsdagen på Ökna lantbruksgymnasium överraskade hon både sig själv och sina föräldrar genom att svara högt på en fråga. Hennes föräldrar berättar om kampen med diagnosen.

De utgör drygt tio procent av alla barn, men de glöms ofta bort: Elever med svag teoretisk begåvning, eller ”gråzonsbarnen” som de kommit att kallas i debatten. "Vi måste våga prata om den här gruppen, vi måste se de här barnens verkliga utmaningar", säger skolpsykologen Jenny Vidarsson som skrivit en bok om dem.

As a researcher in autism and education and a former secondary school teacher, it took me a while to realise that autistic school staff were rarely included in conversations about inclusion and diversity in schools, writes Rebecca Wood, Senior Lecturer in Inclusive Education, University of Glasgow