Debatten om ”gråzons-barnen” fortsätter. Men det finns stora risker, varnar specialläraren Niclas Fohlin: ”Steget från berättelser om skolmisslyckanden till förslag om nya skolformer är farligt”.

Pojken har flera diagnoser och en svår intellektuell funktionsnedsättning och behöver kommunicera med hjälp av bilder. Förskolan i Österåker vägrade låta honom använda dem och ville i stället använda teckenspråk. Nu har familjen och kommunen nått en förlikning i Svea hovrätt.

När IQ och evidens görs till organisationsprinciper riskerar skolan att bli både snävare och hårdare. Om skolan ska vara en plats där barn tillåts vara mer än sina testresultat, måste också vår syn på kunskap vara bredare än så, skriver Oscar Björk, universitetslektor.

Dyskalkuli, matematikangst, DLD og ordblindhed. Når en elev bøvler med matematikken, kan det også skyldes læsefaktorer. Den nød knækker Pilegårdsskolen med tættere vejledersamarbejde.

Antalet elever i anpassad grundskola har ökat stadigt i landet de senaste åren, det visar en rapport från Skolverket. Myndigheten följer nu utvecklingen noga eftersom det kan få stora konsekvenser för elever om de blir felplacerade.

De senaste åren har andelen elever i anpassad grundskola ökat tydligt. Det finns flera tänkbara orsaker till varför antalet elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) ökar – en delförklaring är förändrade kriterier i begåvningstesterna.

 Gråzonsbarnen befinner sig i ett gränsland mellan anpassad skola och läroplanens mål.För många är det en tröstlös kamp. "Att avskaffa betyget F och införa nivåanpassad undervisning skulle rädda många", menar läraren Jenny Johansson och didaktikforskaren Arne Engström.

Skolan låtsas att alla elever kan klara allt. Är det för känsligt att prata om de svagbegåvade barnen? Det skriver Linda Jerneck på ledarplats.

En gång per skoldag får Cora, 16 år, gå på toaletten. Då måste hon ägna hela lunchrasten åt att ta tunnelbanan till pappans jobb där han kan hjälpa henne på toa.

Brist på handledning från Skolverket har tvingat lärarna att hitta egna lösningar för att även elever med låg kognitiv förmåga ska få godkänt i skolan. "Många sätter E istället för F, det är den krassa verkligheten", säger läraren Anna-Maria Nord.

För 14 procent av eleverna blir grundskolan en omöjlig kamp. De är för smarta för anpassad grundskola men saknar kognitiva förutsättningar för den vanliga läroplanen. "Inför en ny skolform för gråzonsbarnen", säger rektorn Linnea Lindquist.

De kämpar så hårt de kan men för 14 procent av eleverna är det en hopplös kamp. "Missriktad välvilja har gjort skolan till en plåga för väldigt många helt i onödan. Det är ett svek mot barnen", säger psykologen Love Grahn.