Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor (Nkcdb) driver ett projekt som handlar om att identifiera barn och ungdomar med syn- och hörselnedsättning eller dövblindhet inom habiliteringsverksamheten. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) deltar i det arbetet.

Syntolkad konst, teater och film ökar synskadades möjligheter att ta del av kulturlivet. Men tillgängligheten brister enligt en ny rapport.

Utredningen om elevers skolfrånvaro slår fast att över 1700 elever är borta långa perioder och att över 18 000 elever har en osammanhängande frånvaro. Unga Hörselskadade ser väldigt allvarligt på siffrorna och är djupt oroade då vi vet att många i vår målgrupp ingår i gruppen eller ligger i riskzonen för hög frånvaro, skriver Jonathan Wahlström, Unga…

På uppdrag av regeringen har utredaren Jan Sydhoff tagit fram förslag på hur stödet till elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning kan stärkas. Nu har Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) lämnat sitt remissvar till utbildningsdepartementet.

Hörseln är inte avgörande för ett barns språkutveckling. Språklig stimulans och språkmedvetenhet är däremot grunden för all språkutveckling – och det går att få med visuellt språk. Därför är det viktigt för SPSM:s teckenspråkiga skolor att elever med hörselnedsättning är helt trygga i och utvecklar sitt teckenspråk. Och parallellt med det utvecklar sin svenska.

World Usability Day är en dag som uppmärksammar att tillgänglighet är viktigt. För att alla elever i en klass ska kunna använda samma läromedel behöver läroboken ibland göras om. Elever med svår synnedsättning eller blindhet vill läsa boken som tryckt punktskrift eller e-bok med punktskriftskärm. Vi förklarar hur detta arbete går till.

15-åriga Justus har under hela sin skolgång haft hjälp av två personliga assistenter. Men under hösten drog Försäkringskassan plötsligt in assistansen helt. När Justus är i skolan måste pappa Erik nu vara med honom varje dag. Vem tar ansvar för att Justus ska kunna gå i skolan? (webb-radio)

Lärarna får inte resurser eller tillräcklig kompetens att anpassa undervisningen för inkluderade hörselskadade elever. Politiker, huvudmän och skolledare måste vakna och säkerställa de här elevernas behov, skriver Jonathan Wahlström, ordförande för Unga Hörselskadade.

Det är extra viktigt att fundera på hur goda lärmiljöer kan skapas när elever börjar i skolan och vid övergångar. Ju mer "rätt" man hamnar från början desto mer gynnsamt blir det för eleven med funktionsnedsättning – alla vinner på det, skriver Linda Petersson, rådgivare i Malmö

Slottegymnasiet i Ljusdal har många elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Elevhälsoteamet såg att stödet behövde förändras för att främja elevernas självständighetsutveckling och startade ett projekt.

Ekeskolan i Örebro är en specialskola för elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättningar och det är elever från träningsskolan som har fått ett stipendium från travsporten. Stipendiet innebär att de får åka till travskolan för att umgås med ponnytravhästar totalt 15 gånger, något som är väldigt uppskattat.

Skolverket har publicerat rapporten "Tillgängliga lärmiljöer?" som visar på bristande stöd i skolorna för elever med funktionsnedsättningar. Det är en bild som vi på Specialpedagogiska skolmyndigheten känner igen, och det finns hjälp att få.