Det är skolverksamheternas dedikerade arbete för att undanröja hinder och tillgängliggöra undervisningen och gemenskapen som avgör hur det går i skolan för elever med en funktionsnedsättning, synlig eller osynlig, skriver Greger Bååth, Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Paula Waldner jobbar som lärare i svenska 1 med en grupp vuxenstuderande svenskar och nysvenskar. I klassen går en man med blindhet. Innan terminsstart var hon lite oroad för hur det skulle gå. Men tack vare gott samarbete med kollegor och stöd från Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare har det gått över förväntan.

Tre svenska titlar har utsetts till årets bästa barnböcker som speglar funktionsvariationer.

Att studera med mentor har blivit populärt på flera universitet. Stödet – som är till för studenter med funktionsnedsättning – söks av allt fler.

Regeringen behöver se över förutsättningarna för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna ta del av folkhögskolans utbildningar. Saknas förutsättningar för människor att kunna studera i den skolform de vill och har behörighet för, bryter samhället mot mänskliga rättigheter, skriver Handikappförbundens Stig Nyman med flera.

För att barn och elever med hörselnedsättning ska få en utbildning av god kvalitet krävs en god ljud- och ljusmiljö. Även en fungerande hörselteknisk utrustning såsom t-slinga och mikrofonssystem och/eller någon form av ljudutjämningssystem.

Den webbaserade utbildningen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har bidragit till samsyn, ökad samverkan och säkerhet hos alla på Djurgårdsskolan i Eskilstuna.

Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor (Nkcdb) driver ett projekt som handlar om att identifiera barn och ungdomar med syn- och hörselnedsättning eller dövblindhet inom habiliteringsverksamheten. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) deltar i det arbetet.

Syntolkad konst, teater och film ökar synskadades möjligheter att ta del av kulturlivet. Men tillgängligheten brister enligt en ny rapport.

Utredningen om elevers skolfrånvaro slår fast att över 1700 elever är borta långa perioder och att över 18 000 elever har en osammanhängande frånvaro. Unga Hörselskadade ser väldigt allvarligt på siffrorna och är djupt oroade då vi vet att många i vår målgrupp ingår i gruppen eller ligger i riskzonen för hög frånvaro, skriver Jonathan Wahlström, Unga…

På uppdrag av regeringen har utredaren Jan Sydhoff tagit fram förslag på hur stödet till elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning kan stärkas. Nu har Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) lämnat sitt remissvar till utbildningsdepartementet.

Hörseln är inte avgörande för ett barns språkutveckling. Språklig stimulans och språkmedvetenhet är däremot grunden för all språkutveckling – och det går att få med visuellt språk. Därför är det viktigt för SPSM:s teckenspråkiga skolor att elever med hörselnedsättning är helt trygga i och utvecklar sitt teckenspråk. Och parallellt med det utvecklar sin svenska.