Folkhögskolorna tar emot allt fler elever med funktionsnedsättningar. För elever som inte klarar grund- eller gymnasieskolan blir folkhögskolorna ett alternativ. År 2013 hade var tredje elev på folkhögskolornas allmmänna linjer en funktionsnedsättning, att jämföra med var femte elev år 1997, visar rapporten Olika tillsammans från Linköpings universitet.  

Inte minst i skolan blir det tydligt att barn inte behandlas lika, beroende på om det finns en funktionsnedsättning eller inte. Det är betydligt vanligare att elever med funktionsnedsättning kränks i skolan än att elever utan funktionsnedsättning gör det, skriver Maria Persdotter, förbundsordförande i RBU.

Många elever med funktionsnedsättning som misslyckas i skolan hamnar senare på folkhögskola. En ny studie från Linköpings universitet visar på folkhögskolans arbete med dessa elever.

Riksförbundet Attention mobiliserar. "I två veckor framåt gör vi en aktion. Det handlar om en skolkampanj för att skapa bättre förutsättningar för barn med NPF", säger Einar Härdin.

En undersökning från KI bland 600 lärare och annan skolpersonal visar att kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är skrämmande låg.

Lärare behöver utbildas i »funktionshinderkunskap«. Det skriver en ombudsman för Synskadades Riksförbund.  

Nytt stödmaterial från Specialpedagogiska skolmyndigheten ska underlätta för lärarna att upptäcka kränkningar i ett tidigt skede. Men också erbjuda arbetssätt för att ge elever med funktionshinder likvärdiga förutsättningar.

– De anpassningar vi gör för barnen med hörselnedsättning är bra för alla barn, säger Johanna Melin, fritidspedagog på Alviksskolan i Stockholm.

Den 9-åriga pojken som bor i Västsverige har under en längre period haft svårigheter i skolan. Han har en grav språkstörning som gör att han har sitt eget sätt att prata och har svårt att förstå det sociala spelet. När han fick inte det stöd han behövde i skolan blev han utmattad och sjukskrevs.

I dag, på onsdagen, demonstrerar människor från hela Sverige utanför Rådhuset i Örebro. Anledningen är flytten av den teckenspråkiga förskolan Kattungen.

”Om vi ska flytta, så ska vi flytta tillsammans med Riksgymnasiet för döva och hörselskadade”. Det var ett av elevernas krav när de tågade mot Rådhuset i centrala Örebro.

Debattören: Tillsätt nationell samordnare för barn med neuropsykiatriska nedsättningar i skolan.