Levnadsvillkoren för unga med funktionsnedsättning är sämre än för andra barn och ungdomar. Skillnaderna är särskilt tydliga i skolan.

Frågar man i kommunhuset i Krokom hur många barn som går i Kaxås skola så blir svaret 49. Men det finns 50 barn där, för 9-årige Erik Hammarberg går också där.

Det är inte bara i Kaxås i Krokom som Erik Hammarberg saknas i skolkatalogen. Så är det också i Dvärsätts skola, där Erik går tre dagar i veckan.

Elever som är döva eller har en hörselnedsättning har svårare att nå höga resultat i skolan jämfört med övriga elever. Det visar en kartläggning av utbildningsresultatet för döva och hörselskadade elever i Norge.

På måndag finns ingen särskild hörselklass på Lillsjöskolan Östersund för de tre hörselskadade barn som börjar då. Men spel bakom kulisserna kan leda till att det ändå blir en hörselklass.

I skolan möter vi alla barn. Alla barn. En del barn har lätt för matematik, andra tycker matte är krångligt. Några barn har en funktionsnedsättning andra gillar inte höga höjder, skriver Johanna Lundén, rektor F-5 Essunga kommun, i en krönika.

Barn med funktionsnedsättning har sämre hälsa än andra barn, mobbas mer i skolan och lever oftare i ekonomiskt utsatta hushåll, enligt en ny rapport från Folkhälsoinstitutet.

Nu tas nya tag för att få i gång Hörselspåret i Alvesta. Hörselskadade elever behöver speciell undervisning och statliga medel har beviljats.

Redan när Leo var liten kände hans föräldrar att sonen skulle gå i vanlig skola. – Leo har aldrig velat ha speciallösningar för att han har Downs syndrom, säger Vaike Fors.

Det är inte självklart att barn med Downs syndrom går i vanlig skola. Men för åttaårige Leo Fors fungerar det utmärkt.

På Skolverket finns ingen statistik över hur många barn med Downs syndrom som går i vanlig grundskola i Sverige. Det går alltså inte att slå fast om antalet ökar.

Föräldrarna till hörselskadade unga är oroade för att skolbesparingarna inom Östersunds kommun kommer att drabba deras barn.