Det har skett en del framsteg för elever med funktionsnedsättning. Men det kvarstår fortfarande arbete innan de får en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Detta konstaterar Skolverket, Specialpedagogiska Skolmyndigheten och Skolinspektionen.

Att själv hålla kontakten med skolan, Försäkringskassan och kommunen är exempel på ett tungt ansvar som stjäl tid med barnen.

Det har varken blivit bättre eller sämre för barn och elever med funktionsnedsättning i landets skolor och förskolor. Det konstaterar tre skolmyndigheter i en ny rapport.

Undervisningen i kommunen är inte anpassad för alla. Det menar Tina Kjerulff på Attention Nynäshamn. Nyligen delade föreningen ut skolpåsar till alla rektorer i kommunen.

Myndigheten för yrkeshögskolan är sedan 2012 en av de strategiska myndigheterna i arbetet med den nationella funktionshinderspolitiken. Utifrån områdena ökad fysisk tillgänglighet, IT-politiken och utbildningspolitiken har myndigheten genomfört insatser fram till 2015. Nu publiceras slutrapporten för de senaste årens arbete.

En del framsteg har gjorts men det finns fortfarande mycket skolorna kan göra för att elever med funktionsnedsättning ska få en likvärdig utbildning av god kvalitet i trygg miljö. Det är slutsatsen när Skolverket, Specialpedagogiska Skolmyndigheten och Skolinspektionen lämnar sin slutredovisning till regeringen om den funktionshinderspolitiska utvecklingen 2011-2016.

Digital och interaktiv teknik river hinder – oavsett om de består i funktionsnedsättningar eller geografiska avstånd. Birgittaskolan i Örebro samarbetar sedan i höstas med specialskolor i fyra andra länder.

Rapporten ”Med ljudet som omvärld” ger en unik inblick i hur elever med blindhet beskriver skolans olika ljudmiljöer och hur dessa skapar skiftande förutsättningar för lärande och delaktighet. Ljudmiljön är avgörande för både inlärningen och det sociala samspelet.

I Västernorrland får utvecklingsprojektet "Studielänken" inom vuxenutbildningen i Örnsköldsviks kommun mest pengar, 1,5 miljoner kronor.

Folkhögskolorna tar emot allt fler elever med funktionsnedsättningar. För elever som inte klarar grund- eller gymnasieskolan blir folkhögskolorna ett alternativ. År 2013 hade var tredje elev på folkhögskolornas allmmänna linjer en funktionsnedsättning, att jämföra med var femte elev år 1997, visar rapporten Olika tillsammans från Linköpings universitet.  

Inte minst i skolan blir det tydligt att barn inte behandlas lika, beroende på om det finns en funktionsnedsättning eller inte. Det är betydligt vanligare att elever med funktionsnedsättning kränks i skolan än att elever utan funktionsnedsättning gör det, skriver Maria Persdotter, förbundsordförande i RBU.

Många elever med funktionsnedsättning som misslyckas i skolan hamnar senare på folkhögskola. En ny studie från Linköpings universitet visar på folkhögskolans arbete med dessa elever.