Unga tjejer med utländsk bakgrund ligger nu i topp när det gäller att plugga vidare efter gymnasiet. Detta trots att de ofta har sämre förutsättningar. ”Jag hade blivit besviken på mig själv om jag inte tagit möjligheten”, säger Ibtehal Bazgir.

Hon kliver in i klassrummet i en lång körsbärsblommad kjol. På fingret sitter en ring med en vaginasymbol, i håret ett spänne som håller undan en slinga. På tavlan skriver hon sitt namn och sitt pronomen. Idag är hon Malinda. Några elever tittar upp, sedan tillbaka ner i sina datorer, och lektionen i programmering fortsätter…

En ny trend i statistiken oroar fackförbundet Sveriges skolledare. Sedan 2019 har lönegapet mellan kvinnliga och manliga rektorer ökat.