Utbildningsvärlden tas över av flickor och kvinnor. Hur man än mäter gör de bättre ifrån sig än pojkar och män. Men i spåren finns en växande grupp män som misslyckats i skolan och som saknar hopp om att framtiden ska behandla dem anständigt, skriver Peter Wolodarski.

Skillnaderna i skolresultat mellan killar och tjejer är stora och ökar. Samtidigt är det killarna som tar mest plats. Kanske kan Joachim, Moa, Emil, Saga och Julia ge ledtrådar till varför det har blivit så. De ser insidan av ett vanligt svenskt klassrum på Furutorpsskolan i Vinslöv varje dag.

Feminismen befinner sig just nu i absolut centrum av svensk samhällsdebatt. Vi har en feministisk regering. Och, sedan länge, en sorts feministisk skola.

Eleverna på Vittraskolan i Stockholm känner igen bilden av duktiga flickor och lågpresterande pojkar, men tycker det är förvånade att Sverige sticker ut. Det känns konstigt att det skulle vara specifikt just för Sverige, säger eleven Frida Sandberg.

Pojkar presterar sämre i skolan och ägnar mindre tid åt läxor. Och i Sverige är gapet mellan könen ovanligt stort, visar en ny studie från OECD.

Det är betydligt fler pojkar än flickor som misslyckas att nå studiemålen i grundskolan. Och skillnaderna i Sverige är större än i de flesta andra länder som ingår i den OECD-studie om könsskillnader.

Pojkar presterar sämre i skolan och ägnar mindre tid åt läxor än jämnåriga flickor. I Sverige är gapet mellan könen ovanligt stort, visar en ny studie från OECD. Men i arbetslivet är pojkarna i kapp och förbi.

Pojkar presterar sämre i skolan och ägnar mindre tid åt läxor än jämnåriga flickor. I Sverige är gapet mellan könen ovanligt stort, det visar en ny studie från OECD.

Pojkar presterar sämre i skolan och ägnar mindre tid åt läxor än jämnåriga flickor. I Sverige är gapet mellan könen ovanligt stort, visar en ny studie från OECD.

Gymnasieprogram där det är stor majoritet av pojkar eller flickor fungerar sämre än med mer blandade grupper. Det säger flera rektorer P4 Radio Stockholm pratat med.

Profilklasser i matte och NO testades i Stockholm redan år 2000. Anne-Christine Kjellman hade i uppdrag att utvärdera förloppet. – Vi kunde statistiskt säkerställa att flickors betyg blev bättre i profilklasserna än i vanliga. Det hade däremot inte lika stark effekt på pojkarna, säger hon.

Elever i en mellanstadieklass fick i uppgift att skriva om uppfinnare och fick namn på 39 svenska uppfinnare som förslag. Men med på listan över uppfinnare fanns bara män – och inte en enda kvinna.