Miljöpartiet lovar att alla förskolor ska ha genuspedagoger. Genuspedagogiken sägs syfta till att ge barnen fler möjligheter, men ofta handlar det tvärtom om att ta ifrån barnen allt som inte leder till rätt beteende, skriver Paulina Neuding, chefredaktör för det borgerliga magasinet Neo.

Idag klockan 13-14 chattar genuspedagoger om sitt arbete i Malmös förskolor, grundskolor och gymnasier.

Hur kommer det sig att pojkar i tonåren så ofta tycks nå sämre skolresultat än flickor i samma ålder? Frågan kom, mest som en detalj, upp mot slutet av söndagens partiledardebatt. Men den är mycket mer än en detalj. Bollen fångades av utbildningsminister Jan Björklund (FP) som tog chansen att upprepa en reflektion om skolans…

Var femte tioårig flicka tycker att hon är för tjock, visar en ny studie. Bland de 13-åriga flickorna var 40 procent missnöjda med sin kropp.

Om barnen opponerar sig mot värdegrundsarbete och genuspedagogik – ta motståndet på allvar! Uppmaningen kommer från Klara Dolk, forskare vid Stockholms universitet.

Genom sin pjäs ”Queer i förskolan”, och det vardagliga arbetet på avdelningen Nyponet, ger Emelie Lysholm både barn och pedagoger bredare ramar.

En prinsessa kan också spela i rockband. På Häcklinge förskola i Gävle är genustänket aldrig långt borta. "Vi vill ge alla barn alla möjligheter", säger förskolläraren Karin Mattsson.

Pojkar får sämre betyg i skolan, något som bidrar till att de lockas till rasistiska rörelser. Detta bottnar i att pojkar drabbas av en så kallad anti-plugg-kultur, menar Miljöpartiet som vill satsa på mer normkritiskt arbete i skolan.

Samhället genomsyras fortfarande av en hel del patriarkala attityder som hör hemma på historiens soptipp. Men det kan också vara så att skolan är en miljö som är fientlig mot pojkar. Det skriver Ivar Arpi.

Det finns fog för att oroa sig för pojkarna och deras antipluggkultur. Pojkar fullföljer nämligen inte sina utbildningar och presterar sämre än flickorna på alla nivåer, skriver Birgitta Wistrand, filosofie doktor och tidigare ordförande i Fredrika Bremerförbundet.

En av Björke skolas traditioner är att eleverna under en dag i slutet av vårterminen provar på hur det skulle vara att vara av det motsatta könet. I fem–sex år har skolan i Katrineholm ordnat en könsbytardag.

I Sverige står alla utbildningar öppna för båda könen. Den sneda könsfördelningen är alltså resultatet av individers fria val. Ändå hävdar många svenska feminister att det inte existerar några könsskillnader, och om de existerar bör de förnekas eftersom de bara är "sociala konstruktioner". Det skriver Marika Formgren på ledarplats.