Avslöjanden om grova sexuella övergrepp i förskolan gör att manliga förskollärare blir ifrågasatta. Ska de få byta blöjor? Arbeta ensamma? – Det reflekterar jag inte över, då skulle jag inte orka stanna, säger förskolläraren Tobias Stenström.
Efter det senaste avslöjandet om den nu avlidna mannen som utfört övergrepp på förskolor i Ljusdal är frågan relevant, men svaret är fortfarande "ja". Och anledningen hittar vi i statistiken, skriver Linda Westerlind i en ledartext.
Flickornas betyg rasar i matematik. För första gången på tio år har flickorna lägre genomsnittlig betygspoäng än pojkarna, visar nya siffror från Skolverket. "Erbjud en mer varierad undervisning", säger Bodil Lövgren, Sveriges matematiklärarförening.
Nästan sex av tio tjejer på gymnasiet är ofta stressade över läxor och prov, och mest stressade är de som lägger mest tid på läxläsning. "Killarna kanske har andra normer men i skolan så är det tjejerna som förväntas prestera", säger Liv Sjöblom, gymnasieelev på Per Brahegymnasiet i Jönköping.
Pojkarna har överlag lägre gymnasiebehörighet än flickorna. I Överkalix syns det tydligast. – Ambitionsnivå och Jantelag kan vara ett par av förklaringarna, säger Katarina Nilsson, Sveriges Lärare i Överkalix.
”Vad slöjan symboliserar kan varken du eller jag avgöra”, skriver LUF:s feministiska talesperson Andreea G. Vanciu. Hon visar därmed att hon ännu inte har skaffat sig förmåga att förstå vare sig slöjans betydelse eller konsekvenser: flickors och kvinnors underordning, där hon inte är en individ som tillåts göra egna val, skriver tre debattörer.
Unga kvinnor med invandrarbakgrund är de som i störst utsträckning läser vidare efter gymnasiet. Nora Khalil skriver om de duktiga flickorna som gör allt rätt – och glöms bort.
Skolverket ska undersöka hur elever använder sina mobiltelefoner på lektioner och raster. Regeringen vill veta vilka skillnader det finns mellan flickor och pojkar och hur utsatta elever är för digitala kränkningar.
Många elever upplever att de blir distraherade av andra elever som använder digitala verktyg, till exempel mobiltelefoner, under lektionstid. Samtidigt har nätmobbning blivit allt vanligare under det senaste decenniet. Nu får Skolverket i uppdrag att undersöka hur digitala enheter används i skolan och hur användandet skiljer sig mellan flickor och pojkar.
De som kallar den svenska skolan för en "tjejskola" förminskar alla elever som strävar efter kunskap och framgång, skriver Anton Holmlund och Liv Näslund, förbundsordförande respektive utbildningspolitisk talesperson för Liberala ungdomsförbundet, LUF.