Nästan var tredje slutbetyg i svenska var i våras högre än betygen eleverna fått på nationella provet, visar ny statistik från Skolverket.

Lærere, foreldre, skoler, kommuner og organisasjoner: Ni av ti sier ja i en høring om at bruken av skjerm skal være særskilt varsom i undervisningen av de yngste i skolen.

Bedömningsstöden och nationella proven i lågstadiet slopas och ersätts med nya screeningtester. Forskare och lärare har länge förordat att Legilexis tester ska bli obligatoriska men det är inte möjligt, enligt Skolverket.

Skolverkets nya mätning visar att en del elever inte gör några kunskapsframsteg under ett helt läsår och att klyftan mellan låg- och högpresterande elever växer. Hör eleven Gustav Oleskog, svensk mästare i matematik för åk. 8, samt Preeti Gahlawat, prisbelönt NO-lärare. (Webbradio)

Elevers familjebakgrund spelar en allt större roll för deras prestationer. En ny undersökning visar att den även har betydelse för hur mycket de lär sig under ett enda läsår. "Det är första gången vi kan visa detta", säger Maria Axelsson, Skolverket.

Alla elever får lika stor chans att öka sina kunskaper under ett år. Eller? En ny studie visar att vissa elever ligger kvar på samma kunskapsnivå i årskurs 9 som de gjorde i årskurs 8 – eller till och med försämrar sina resultat.

Många elever misslyckas med att nå alla mål och komma in på gymnasiet, men trots det blir det allt färre som går om årskurser i Sverige. Helt rätt, anser biträdande matematikprofessorn Arne Engström. Han menar att förslaget från Arvikas borgerliga allians, om att fler ska gå om, inte löser problemet med sjunkande gymnasiebehörighet.

Elevers bakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap, och det är elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund som halkar efter. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8, vilket är anmärkningsvärt. Det framgår av Timss Longitudinal Study, där samma elever…

Timss Longitudinal Study är en kunskapsundersökning som efter ett år följt upp samma elever som deltog i Timss 2023. I denna rapport presenteras och analyseras de svenska resultaten med ett fokus på hur kunskapsförändringen ser ut för olika elevgrupper. (pdf)

Elevers bakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap, och det är elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund som halkar efter. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8, vilket är anmärkningsvärt. Det framgår av Timss Longitudinal Study, där samma elever…

Alla elever får lika stor chans att öka sina kunskaper under ett år. Eller? En ny studie visar att vissa elever ligger kvar på samma kunskapsnivå i årskurs 9 som de gjorde i årskurs 8 – eller till och med försämrar sina resultat.