Musikläraren Louise Ljunglöf använder flera olika metoder för att eleverna ska utveckla språket och skrivandet i hennes ämne. "Vad vi än skriver om så ska det vara rätt. Läsa och skriva gör vi överallt", säger hon.
Skrivandet är ett verktyg för att dokumentera, sortera, reda ut, jämföra, reflektera, ställa frågor, minnas, lära sig och kommunicera. Tycker skolan att andra saker är viktigare? Det frågar sig svenskläraren Fredrik Sandström i en krönika.
Var sjunde lärare låter elever utan svårigheter använda tal-till-text-verktyg i skolan. Trots att det främst ska vara ett hjälpmedel för dyslektiker, anser myndigheten SPSM att tekniken med fördel kan introduceras även för elever utan funktionsnedsättning.
Elever måste lära sig skriva för hand, stava och strukturera en text. Sitter inte grunderna förlorar de ett av de viktigaste verktygen för lärande – i alla ämnen, menar professor Linda Fälth.
Låga krav på elevers skrivkunskaper i de nationella proven får svidande kritik. "Kraven måste vara högre för att vi ska hitta de elever som behöver extra hjälp", säger specialläraren Inger Fridolfsson.
I Pia Carlbergs lågstadieklass skriver eleverna för hand varje dag. Hon visar och påminner om penngrepp, stavning och språkregler – om och om igen. "Att skriva, sudda och skriva om är tufft i början men trägen vinner", säger hon.
Här beskriver tolv lärare brister i elevernas skrivkunskaper och texter. Citaten är hämtade ur Ämneslärarens enkät som besvarats av drygt 2 450 lärare.
Stora och små bokstäver blandas huller om buller, vardagsord som cykel är felstavade, punkter saknas och handstilen är oläslig. I Ämneslärarens granskning vittnar lärare om att elever – långt upp i åldrarna – skriver så illa att deras texter blir obegripliga.